Den årliga Shanghai-rankingen är den enda av de välansedda universitetsrankingarna som rangordnar lärosäten som sysslar med just idrottsvetenskap.
– Dels handlar det om hur vi organiserar oss inom svensk idrottsforskning. Vi har skillnader mellan Danmark, Norge och Sverige, men också pengar naturligtvis. I Danmark och Norge har man satsat stora summor de senaste åren, säger Christine Dartsch Nilsson, föreståndare för Centrum för idrottsforskning.
Den senaste rankingen toppas av Köpenhamns universitet. Tvåa på listan är NIH i Oslo. Utöver det finns ytterligare ett danskt och ett finskt lärosäte på topp tio.
De är bäst i Sverige
Det går att ifrågasätta universitetsrankingar i allmänhet och säkert även Shanghai-rankingen. Men den svenska expertisen är ändå samstämmig i sina analyser.
– Den bygger på objektiva indikatorer. Samtidigt som man inte ska stirra sig blind på indikatorer så säger det att vi har tappat. Inte minst gentemot våra grannländer Danmark, Norge och Finland.
Mittuniversitetet, där Nationellt Vintersportcentrum finns, och Göteborgs universitet är bäst i Sverige. De placerar sig mellan plats 51 och 100 på listan. Ungefär så har det sett ut sedan den första rankingen publicerades 2016.
En stor del av medlen för idrottsforskning går i Sverige genom Centrum för idrottsforskning. De får en del av regeringens stöd till idrotten och fördelar ut den till forskare runt om i landet. Den summan är i år 29 miljoner kronor.
Fotbollsläkaren: ”Behöver mer nischad forskning”
Men mycket av idrottsforskningen finansieras på annat håll. Inom vissa områden är även svensk forskning i framkant.
Läkaren Matilda Lundblad har bland annat forskat på idrottskador för Uefas räkning.
– I min avhandling tittade jag på den vanligaste knäskadan inom fotbollen. I praktiken hjälper det mig jättemycket. För man får i snitt två sådana skador varje säsong. Då har jag detaljkunskap om hur man ska få de här spelarna tillbaka. Jag har väldigt mycket nytta av forskningen.
Enligt henne är den största skillnaden mot våra grannar organisatorisk. Ett problem som kanske går att lösa med mer pengar.
– I Sverige så tror jag att det hade varit fantastiskt om riksdagen hade kunnat vara mer generösa med forskningsanslag och styra pengar in i forskningen. Pratar man om elitidrott så behöver man mer nischad forskning på elit för att förstå de förutsättningar som elitidrottare har.
Christine Dartsch Nilsson, föreståndare för Centrum för idrottsforskning håller med.
– Först och främst handlar det om att avsätta mer pengar till idrottsforskning, vi måste satsa på de forskare som är duktiga och som vill bli duktiga internationellt sett. Specifikt på elitidrottsforskning och tillämpad elitidrottsforskning.
SE HELA REPORTAGET: Svensk idrottsforskning långt efter
Shanghairankingen
Rangordnar årligen världens universitet och högskolor.
Sedan 2016 rankar de specifikt även idrottsvetenskapliga lärosäten och fakultet.
Rankingen baseras på hur många vetenskapliga artiklar som publiceras, hur ofta forskare kopplade till lärosätet citeras av andra, hur många rapporter som publiceras i välsansedda vetenskapliga tidningar och hur många rapporters som skrivs tillsammans med en forskare från ett annat land.