Unga tjejer från resurssvaga familjer idrottar minst av alla barn och ungdomar, det visar siffror från forskningsgruppen Ung livsstil. Elisabet Lann, ordförande i idrott- och föreningsnämnden i Göteborg stad, är orolig över utvecklingen.

– Idrotten hänger samman med så mycket annat. Hälsa hela livet och sedan är sambandet med psykisk ohälsa starkt så det här är oroväckande. Föreningslivet är större än idrott och hälsa. Det är samhällsbärande, säger Elisabet Lann till SVT Sport.

Fotbollsklubben Hisingsbacka i Göteborg är en av föreningarna som verkligen känner av det här problemet, i nuläget finns pojklag i alla åldrar men inte ett enda flicklag. Tränaren Leif Sjöqvist efterlyser mer och bättre hjälp från kommunen, bland annat genom att satsa på föreningarna och hjälpa till med avlönade tränare.

Lägre trösklar till spontanidrott

– Vi gör faktiskt en del hel och vi försöker tänka lite utanför föreningslivet, även om föreningslivet är viktigt så måste vi också fråga vad tjejerna vill göra. Är det så att de vill röra sig på annat sätt så måste vi skapa förutsättningar för det, säger Elisabet Lann.

Göteborg stad har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt på vilket sätt tjejer vill röra på sig. Resultatet visar att många tjejer vill träna på annat sätt än att vara med i en idrottsförening, berättar Elisabet Lann.

– Vi ser att det är lägre trösklar till spontanidrott, att inte behöva vara aktiv i en förening. Spontanidrott utomhus satsar vi stort på och försöker tänka längre än utegym. Till exempel ytor för dans och yoga. Där finns det en del att göra. Sedan tittar vi också på möjligheten att stötta föreningar att starta upp gym- och dansverksamhet i föreningsform.

Leif Sjöqvist är kritisk till att kommuner ofta jobbar med projekt som, enligt hans mening, är kortsiktiga lösningar som inte håller i längden. Elisabet Lann förstår vad han menar.

”Vi är något på spåret”

– Projekttröttheten tror jag vi är många som delar. Men sedan kan föreningar göra mycket själva. Från kommunens sida har vi ansvar för att det finns anläggningar och ytor att träna på. Vi fördelar föreningsbidrag men det finns saker som har bevisad effekt som föreningar kan göra.

Vad då?

– Västragötalands idrottsförbund har tittat på några framgångsrika föreningar i kommunen där det finns några saker som är gemensamt. Det handlar om aktivt arbete med värdegrunden och att jobba aktivt med hur man fördelar halltider och resurser. De är också lika varandra på så sätt att de är mer än idrott, de är ett socialt sammanhang där alla känner alla och trivs. De satsar också stort på både elit och bredd.

Elisabet Lann ser dock ljust på framtiden. Hon tror att målmedvetet arbete kommer att få klasskillnaderna att minska inom föreningsidrotten.

– Riksidrottsförbundet jobbar på ett nytt sätt med vision 2025, jag tror vi är något på spåret och vi måste fortsätta jobba målmedvetet.