Mottagningen är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet och Beroendecentrum Stockholm. Att behovet var så stort som det visade sig vara kom som en överraskning för Franck.
– Det sambandet hade jag inte förstått tidigare. Man förklarade att det ofta kan vara svårt för elitidrottare eftersom man ofta är på resa. Sedan finns det också en stigmafaktor, man förväntar sig kanske inte att elitidrottare ska ha problem med psykisk ohälsa och kanske därför inte söker hjälp, säger han.
Elitidrottare och tränare som är aktiva i landslagssammanhang och över 18 år får söka vård på mottagningen. Även idrottare som nyligen avslutat sin elitkarriär är välkomna. På fem år har alltså över 300 personer i den kategorin sökt hjälp.
– Jag tycker att den här siffran visar att den här verksamheten verkligen behövs. Det visar att elitidrottare är som människor i allmänhet. De har problem med psykisk ohälsa, oro, sömnproblem och även vissa allvarligare problem som ätstörningar och sådana saker, säger Franck.
En faktor till mottagningens popularitet tror Franck att är lättillgängligheten. Tjänsten marknadsförs av Riksidrottsförbundet.
– Som elitidrottare kan det vara svårare att komma till vården. Man vill kanske inte söka vård på sin hemort då man är lite känd eller så tror man att det skulle skada ens idrottskarriär om det kom fram att man mår psykiskt dåligt.
REPORTAGE: Magyar om psykisk ohälsa: ”Som klassisk man ska man tackla allt” (26 oktober 2019)