Så jobbar elitidrottsgymnasiet för en trygg miljö

Uppdaterad
Publicerad

Inkilning och nollning förekommer fortfarande på svenska idrottsgymnasier – det visar en enkät från Riksidrottsförbundet.

På elitidrottsgymnasiet i Umeå har man under många år jobbat aktivt för att inkilning inte ska förekomma.

– Anledningen att man känner sig trygg på skolan är just att skolan jobbar medvetet med sådana här grejer, att de har ett team som hjälper till, säger sistaårseleven Stina Johansson.

En enkät som Riksidrottsförbundet genomfört visar att en av tio elever på svenska idrottsgymnasium uppger att de har blivit utsatt för nollning eller inkilning. Dessutom uppger sju procent av de svarande att de har erfarenhet av att ha blivit utsatt för någon form av kränkning i skolmiljö. Totalt 7 848 elever har svarat på enkäten. 

Innebandyspelaren Stina Johansson går tredje året på elitidrottsgymnasiet i Umeå som samlar nästan 400 elever från 15 olika idrotter. 

– Jag kan inte riktigt känna igen mig i att ha blivit kränkt eller inkilad. Däremot har man ju deltagit i aktiviteter som har varit lära-känna-övningar med äldre årskurser och det kanske vissa kan tolka som kränkande eller inkilning, men för oss har det bara varit att lära känna de andra kullarna.

– Vi har jobbat aktivt med att det här inte ska förekomma. Sen är vi otroligt naiva om vi tror att det aldrig kommer att förkomma. Det är klart att det kommer upp händelser ibland när någon upplevt att det här var inte ett okej beteende och då får vi rodda reda ut de bitarna, säger Henrik Ragnvaldsson, rektor på elitidrottsgymnasiet i Umeå.

Elevhälsoteam bara för idrottselever

Han lyfter fram ett särskilt elevhälsoteam som en nyckel i organisationen.

– Det som är bra med vårt team är att vi har bara elitidrottselever. Då kan vi fokusera på både problem och möjligheter som det är just när man flyttar till en ny stad och man ska satsa på två karriärer, man ska gå i skolan och man ska jobba för elitkarriär i sin idrott, säger Anna Löfhede, som är kurator i teamet. 

Stina Johansson flyttade från hemstaden för att gå innebandygymnasiet i Umeå.

SVT: Vad tycker du är viktigt för att man ska känna sig trygg och att det ska funka?

– Det allra viktigaste är att man känner sig trygg på skolan, för skolan är ju anledningen till att man flyttat hit. Om man känner sig trygg på skolan kommer man att känna sig hemma också. Och anledningen att man känner sig trygg på skolan är att just att skolan jobbar medvetet med sådana här grejer, att de har ett team som hjälper till och att man har tränare som pratar medvetet om att vi har flyttat hemifrån och man får hjälp.

Om studien

Totalt 7848 elever har svarat på enkäten. 39 procent kvinnor och 61 procent män.

Av dessa är det 1173 som går på riksidrottsgymnasium (RIG) och 6675 som går på nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU).

5 350 av de som svarat på enkäten sysslar med lagbollidrott och 2 498 sysslar med övrig idrott.

De idrotter som kategoriserats som lagbollidrotter är: amerikansk fotboll, bandy, basketball, dövidrott (fotboll), fotboll, handboll, innebandy, ishockey, rugby och volleyboll

Enkäten hade en svarsfrekvens motsvarande 83 procent (96 % vid RIG och 81 % vid NIU).

Enkäten gjordes 2018.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.