Landslagsspelare: Strukturell rasism i svensk basket

Uppdaterad
Publicerad

Det finns strukturell rasism i svensk basket.

Det säger basketlandslagets stjärna Kalis Loyd i SVT Sports programserie Blågula hjältar och menar att spelare på landslagsnivå kan väljas bort på grund av sin hudfärg.

– Jag blir såklart bestört av att höra Kalis bild av det, och vill säga att jag inte delar den bilden, säger Svenska basketbollförbundets generalsekreterare Fredrik Joulamo till SVT Sport.

I Blågula hjältar pratar landslagsidrottare från olika sporter om rasism de har utsatts för, både i och utanför idrotten. Basketspelaren Kalis Loyd är en av de som medverkar. I programmet säger hon att hon under åren har upplevt att det finns rasism inom svensk basket. Kalis Loyd menar att mångfalden inte är tillräckligt representerad på maktpositioner och att det genomsyrar hela verksamheten och att exempelvis laguttagningar påverkas.

– Man väljer bort folk på grund av sin hudfärg och det sker om och om igen, säger hon.

Idrott och rasism

Loyd säger också att hudfärg aldrig är den officiella förklaringen till en petning. Hon har därför svårt att ge exempel.

”Finns alltid en ursäkt”

– Det finns alltid en ursäkt till varför man inte kan välja. Till exempel i landslaget finns det ju strukturell rasism där man kan välja bort spelare. Man kan säga att det är på grund av spelförståelse, eller vad som helst. Spelaren är dominant men blir inte vald på grund av sin hudfärg. Det är ingen som säger att du inte blir vald på grund av sin hudfärg, men man vet ju.

På frågan om det pågår även 2021 svarar Loyd:

– Ja. Man vill ha folk som ställer sig i ledet.

Basketbollförbundets generalsekreterare Fredrik Joulamo säger att förbundet håller med om att det finns strukturell rasism i svensk basket, precis som i övriga samhället, och att man sedan flera år påbörjat ett arbete med att nedmontera gamla strukturer.

Men han håller inte med Kalis Loyd om att hudfärg påverkar laguttagningar.

Förbundet: Hudfärg inte en faktor i uttagningar

– Jag blir såklart bestört av att höra Kalis bild av det. Att hennes bild är att det händer också i dag. För vi har bland annat i rundabords-samtalen (förbundets podcast ”Roundtable talks”) blivit uppmärksammade på vittnesmål om att det har hänt historiskt.

– Sen ska jag också säga att jag inte delar den bilden alls, att hudfärg är en avgörande faktor i landslagsuttagningar. Men bara det faktum att frågeställningen lyfts är ett tecken på att vi inte har kommit ut med hur vi jobbar med att förebygga rasism och hur vi motverkar sådana här saker.

Landslagstrupperna tas ut av förbundskapten Marco Crespi. Men totalt sex personer, bland andra Joulamo, är delaktiga i uttagningsprocessen och enligt generalsekreteraren är det en garanti för att beslut tas på sportsliga grunder.

Joulamo säger att det är svårt bemöta kritik mot uttagningar utan konkreta exempel på rasism.

– Jag tror att strukturell rasism, alltså gamla traditioner och normer, på något sätt kan prägla även dagens beslutsfattare i landslagssammanhang, och det ska naturligtvis inte vara på det sättet. Men det är jättesvårt att bemöta såna här saker utan att få konkreta exempel.

– Men vi har ingen anledning att betvivla de vittnesmålen eller de utsagorna som har hänt, vi kan bara tänka hur vi ska jobba framåt för att förhindra att det händer i framtiden.

LÄNK: Se Blågula hjältar på SVT Play

Vad är Blågula hjältar?

I fyra avsnitt diskuterar Alhaji Jeng med åtta nuvarande eller före detta landslagsidrottare om att utsättas för rasism och fördomar. Jeng är före detta landslagsidrottare i stavhopp och i dag friidrottsexpert på SVT.

I programserien träffar han handbollsspelaren Jamina Roberts, simmaren Simon Sjödin, basketspelaren Kalis Loyd, speedwayföraren Antonio Lindbäck, diskuskastaren Vanessa Kamga, ishockeyspelaren Johnny Oduya samt fotbollsspelarna Madelen Janogy och Tobias Sana.

Programserien har premiär den 6 maj.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrott och rasism

Mer i ämnet