En supporter som får ett tillträdesförbud kan överklaga beslutet i domstol – liksom i fallet med Gais-supportern Andreas Ståhl.
Enligt Isidor Vistedt har han företrätt ett 40-tal supportrar som har prövat att få sina avstängningar upphävda. I en tredjedel av ärendena har överklagan gått igenom.
– I de fallen har man stängt av personerna på väldigt lösa grunder. De har väldigt låg rättssäkerhet, säger advokaten.
Marie Bastin är kammaråklagare i Stockholm och en av experterna i en pågående utredning om hur ordningsstörningar på läktarna ska minskas.
Hon tycker inte att Vistedts statistik säger så mycket.
– Jag uppfattar inte att de siffrorna är representativa över tid och i stort. Men jag välkomnar att beslut provas i domstol, det ger oss mer praxis att förhålla oss till.
Behöver inte handla om ett brott
Enligt Bastin är ett vanligt missförstånd att man måste ha begått ett brott för att få ett tillträdesförbud. I själva verket kan det räcka med en ordningsstörning, beroende på personens bakgrund.
Detta eftersom beslut om tillträdesförbud utgår från risken att någon kommer missköta sig i samband med idrottsarrangemang, en så kallad riskbedömning.
– Åklagaren ska ta ställning till vad som har hänt, hur pass allvarlig gärningen är och vad personen har för historik. Och så samlar man in så mycket bevisning man kan och gör en sammanvägd bedömning.
– Har personen begått brott eller ordningsstörningar tidigare i hyfsad närtid? Anses personen tillhöra en våldsam supporterfalang? Sådant har stor betydelse eftersom vi ska göra just en riskbedömning.
Skulle du säga att det är ett rättssäkert system?
– Ja, utan tvekan. Vi har alltid lag och rätt att förhålla oss till, säger Marie Bastin.
”Lös stämpel som risksupporter”
Men enligt advokaten Isidor Vistedt är det just i fallen när riskbedömningen görs utifrån en ordningsstörning, inte ett brott, som bevisningen blir tunn.
– De (som stängs av) har fått nån väldigt lös stämpel av polisen om att vara en risksupporter, eller i varje fall varit delaktig i en grupp som har risksupportrar i sig. Och sen huruvida man tillhör den här gruppen eller inte, motiveras inte mer än att personen står bakom en viss banderoll på läktaren.
Hör längre svar från Vistedt och Bastin i spelaren ovan.
TIPSA OSS! Har du tips på granskningar? Mejla sporten-granskning@svt.se