Asllani lämnade livet som utlandsproffs för två år sedan. Hon flyttade hem till Sverige och Linköping efter flera år i franska och engelska ligan, med förhoppningen att lyfta intresset för svensk damfotboll.
Det har inte blivit som hon hade tänkt sig.
– Jag var sju år utomlands och jag trodde att vi (i Sverige) hade nått nästa nivå. Men det har inte varit så stor skillnad jämfört med när jag lämnade. Det är synd, säger Kosovare Asllani.
– Det är synd att Sverige och damallsvenskan inte utnyttjar de stjärnor som man har i landet när de väl är här. Och där inkluderar jag mig själv. Det är synd att man inte investerar och marknadsför och får folk att förstå att det spelas bra fotboll här.
Utgående kontrakt
Hennes kontrakt med Linköping går ut efter den här säsongen, och 29-åringen kan vara på väg ut i Europa igen. Hon vill inte berätta om det redan finns anbud från utländska klubbar, men säger samtidigt att det är upp till henne om hon vill ta det steget.
– Jag vill vara där det händer. Jag ville komma till Sverige för att jag ville prestera min bästa fotboll där när jag är i min bästa ålder. Men folk drar inte nytta av det. Man har inte lyckats marknadsföra och investera i sina lag på den nivån som jag tycker att man ska göra. Det behövs fler som bygger upp oss som förebilder, som man gör utomlands. Där är deras spelare stjärnor utåt, medan vi i Sverige bara ”jaha”.
Alla borde göra mer
Det senaste året har hon sett damfotbollen fylla arenor och slå publikrekord i det ena landet efter det andra. Samtidigt upplever hon att de svenska lagen ligger i fortsatt radioskugga.
– Folk har börjat investera otroligt mycket mer än tidigare i de här länderna, men i Sverige ser det inte likadant ut. Jag kan fortfarande tycka att det knappt är så att någon vet när vi spelar match i damallsvenskan.
– Och det är ingen som har tvingat 50 000–60 000 personer att komma till Atlético Madrids matcher. Det är resultatet av investering och marknadsföring. Man har lyckats få folk att känna ”shit, det är någonting som händer här”. Samma sak när vi mötte Tyskland på Friends arena, när vi drog väldigt mycket folk och slog rekord. Det är det som krävs hela tiden.
TT: Är det Svenska fotbollförbundet eller klubbarna som borde göra mer?
– Alla.