Frågan om ett nytt kollektivavtal för spelarna i damallsvenskan och elitettan har utvecklats till en komplicerad och infekterad historia.
Båda sidor har kommit med utspel i media och lagt ansvaret på den andra parten.
– Det händer ingenting, det kommer ingenstans på grund av att det sitter fel människor på fel positioner. Det hade varit bättre om vi slutade prata i media och började prata med varandra istället så vi kan komma framåt. Men det är stiltje, säger Caroline Seger.
I onsdags tidigare den här veckan satte sig alla parter ner i något som beskrevs som ett ödesmöte.
Beskedet efteråt? Egentligen inte mer än att ”arbetet hade gått framåt”.
Hur frustrerande är det?
– Oerhört. Vi spelare ska fokusera på fotbollen men det är som många gånger annars att vi får lov att hålla på med andra grejer som vi egentligen överhuvudtaget inte ska behöva tänka på. Men förhoppningsvis löser det sig.
Hör mer från Caroline Seger i spelaren ovan.
Javascript är avstängt
Låst läge mellan parterna
Arbetsgivarsidan: Elitfotboll dam, EFD, som representerar klubbarna vill att spelarföreningen sluter ett avtal med Unionen likt avtalen som finns i herrallsvenskan och exempelvis ishockey och handboll.
Arbetstagarsidan: Spelarföreningen vill att kollektivavtalet ska tecknas direkt med dem, likt det tidigare avtalet. Risken, som de ser det, är annars att avtalet saknar bland annat en inkomstgaranti vid skada eller sjukdom.
Att parterna kommer överens är av största vikt. Den 22 november 2023 är det ett år sedan det förra kollektivavtalet revs.
Utan avtalet träder lagen om anställningsskydd i kraft, som säger att den anställde efter ett år har rätt till fastanställning. Något som är ekonomiskt omöjligt för de flesta fotbollsklubbar.
