Skånelaget LB07 åkte förra året ner i elitettan men valde att dra sig ur, och börjar nu om i division 4. Kungsbacka åkte ner i elitettan, övervägde att dra sig ur, och har just nu bara en kontrakterad spelare.

Även Assi från Kalix har dragit sig ur elitettan, och hamnar nu i division 2. Lagen har små utgifter för spelarlöner, men det räcker ändå inte när sponsorer och publik sviker.

– Man behöver titta på organisation, kommersiellt värde lokalt, hur konkurrensen ser ut på orten i förhållande till andra idrotter. Man behöver titta på hur man lyfter sin verksamhet och synligheten av de profiler man har i sin förening, säger Tomas Hoszek, generalsekreterare i Elitfotboll dam, till SVT Sport.

Geografiskt utspritt

Den marknadsekonomiska grundregeln är att föreningarna har ansvar för sin egen ekonomi. Men seriesystemet kommer uppifrån: elitettan är landets näst högsta serie, men ändå utspridd över hela Sverige, med långa resor.

– Det här har utretts tidigare. Det man kom fram till var att det bästa för elitettan är att ha en rak serie, och det jobbar vi efter. Med en gemensam och rak serie ser vi bättre utsikter att kommersialisera och marknadsföra serien, säger Tomas Hoszek.

Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska fotbollförbundet, berättar att förbundet stöttar olika projekt men säger också att förbundet inte kan göra så mycket mer för just elitettan.

– Senaste tre åren har vi skjutit in 6 miljoner kronor i ett projekt som kallas ”Världsklass” där fokus är miljöerna där vi utvecklar spelare 15-19 år. Vi skjuter också in 1,5 miljoner kronor i ett projekt som heter ”Semiprofessionell fotboll”. Dr är sådana saker som vi som förbund kan stötta med, säger Sjöstrand och fortsätter:

– Det finns en utmaning i att bedriva verksamhet på elitnivå där föreningarna måste hantera sina förutsättningar, möjligheter men också sina begränsningar. Det är viktigt i det här sammanhanget.