Det är ett ord som kortfattat både förenar och förklenar Tottenham och dess fans. ”We are the Yids”, sjunger klubbens supportrar och för dem betyder ordet sammanhållning, lycka och en vi mot resten av världen-attityd.

För andra klubbars fans är ”Yids” ett skällsord och en metod att hetsa mot Tottenhams historiska och unika bakgrund. Klubben grundades 1882 och den judiska kolonin i stadsdelen Tottenham växte snabbt. De var invandrare från främst Ryssland som flydde pogromer och slog sig ner i östra och nordöstra London.

Det fanns gott om jobb i de snabbväxande industriområdena kring Tottenham Hale. Med invandringen föddes också nya företag som än idag står sig globalt, till exempel kopieringsjätten Gestetner.

Blev ett hem

För många judiska arbetare på de tättbefolkade gatorna mellan Hale och Landsdowne Road blev Tottenham Hotspur och White Hart Lane ett tryggt hem, ett fotbollstempel. Tottenham blev lika med det nya livet för de bortkomna, de förföljda och hungriga som flytt för att få ett bättre liv.

Efter första världskriget steg intresset, särskilt bland de unga. Tottenham lockade den nya generationen invandrare, födda i England. De attraherades stort av klubbens ledare Herbert Chapman. På läktarna hörde tiotusentals judiska invandrare och klubben fick den starka identitet den lever med än idag.

Om ordet ”Yids” kan tyckas kontroversiellt är det inget mot vad som hände på arenan White Hart Lane den 4 december 1935. Då spelade England en fotbollslandskamp mot Nazityskland och reaktionerna var mycket starka. Londontidningen The Star skrev: ”Vi anser att det tyska lagets besök är en skymf inte bara mot judar utan mot alla fredsälskare”.

De tyska spelarna gjorde Hitler-hälsning och hakkorsflaggan hissades. Efter en stund sprang en Tottenham-supporter upp på taket på den västra läktaren och rev ner flaggan. England vann matchen med 3-0 men det är en annan historia. Sedan spelades också en returmatch i Nazityskland 1938 och hemmalaget vann med 6-3.

SVT Sport har sökt representanter för det engelska fotbollförbundet för att få kommentarer och belysningar kring dessa landskamper. Vi möttes med fullständig tystnad och gav upp efter några uppföljande mejl. Ämnet är uppenbarligen brännhett och skambelagt.

Finns ett motstånd

Under 1970-talet fick Tottenhams fans utstå antisemitiska slagord men aldrig från största rivalen Arsenals fans. Arsenal har ett liknande judiskt arv men fansen kallar sig aldrig för ”Yids”.

Bland Tottenhams egna supportrar finns ett motstånd mot ordet. Mark Damazer växte upp i en judisk Londonfamilj och tog på 90-talet med sig barnen på Tottenhams hemmamatcher.

”Jag hörde ofta ordet men trodde att fansen skrek ”Yeast/jäst” och inte ”Yids”. Jag blev chockad av ordet och tar avstånd från användandet av det”, berättar Mark Damazer.

Ordet är så kontroversiellt att förre premiärministern David Cameron under 2013 lade sig i debatten.

”Det är skillnad mellan Tottenham-fans som kallar sig ”Yids” och personer som förolämpar andra med ordet. Hatiska utbrott ska bestraffas – men bara när de är motiverade av hat”, sade Cameron.

FA har tagit avstånd

Inför hemmamatchen mot West Ham 2013 förklarade Metropolitan Police att a-l-l-a som skrek ordet under matchen begick brott (Section 5 of the Public Order Act). Senare greps tre Spurs-fans och pekades offentligt ut som rasister av engelsk polis. Men de frigavs senare och fick tillbaka medlemskapet i klubben.

FA, det engelska förbundet, har också tagit avstånd från det kontroversiella ordet med formuleringen: ”FA anser att bruket av ordet ”Yids” kommer att tolkas som förolämpande av en utomstående betraktare”.

Sedan är det svårt om inte omöjligt att lagstifta bort fansens egen identitet. Tottenhams fans kommer att fortsätta kalla sig för ordet som många inte vill höra.

Källa: “A Peoples History of Tottenham Hotspur Football Club” av Martin Cloake och Alan Fisher på förlaget Pitch Publishing, The Jewish Chronicle.