Många herrfotbollsklubbar har tack vare stora tv-avtal och spelarförsäljningar kunnat skaffat sig en buffert att hushålla med när coronapandemin slagit mot ekonomin.
I damklubbarna är läget ett annat.
Reklam- och sponsorintäkter är den överlägset största inkomstbasen. De senaste åren (säsongerna 2015–2018) har den posten svarat för i genomsnitt 46–50 procent av intäkterna.
När de hårt ansatta företagen nu tvingas dra i handbromsen stiger oron i damallsvenskan.
– Det är nog bekymmersamt i år. Förra året hade de flesta fått i hamn sina sponsorkontrakt eftersom corona kom först i mars. Oron inför året är större, kanske för att företagen själva drabbats hårt med personalnedskärning och sådant. Det är en sådan osäkerhet, säger Elitfotboll dams generalsekreterare Tomas Hoszek inför helgens premiär.
Svårt att locka sponsorer
Damallsvenska Växjö har varit hårt pressat ekonomiskt och hotades i fjol av konkurs, men läget ljusnade i november när ett nytt sponsoravtal tryggade klubbens framtid.
I topplaget Linköping är situationen mer ansträngd.
– I takt med att pandemin fortsätter och förlängs blir det ekonomiska läget tuffare. Det ser väldigt ljust och soligt ut i det sportsliga, men är ganska stora moln med det ekonomiska, säger ordförande Paul Lindvall och fortsätter:
– När vi lade budget och planerade för det här året tycker jag att vi utgick från realistiska scenarion, men det var ingen som kunde förutse en så här kraftfull tredje våg. Vi hade hoppats att åtminstone kunna börja öppna upp för publik på några matcher, det var de signalerna vi fick.
När läktarna gapat tomma och möjligheten att arrangera evenemang i samband med matcher i princip försvunnit har det blivit svårare att locka nya sponsorer och samverkanspartners, säger Lindvall.
”Blir väldigt snedfördelat”
Och till skillnad från publikintäkter är potentiella sponsorsamarbeten svåra att redovisa när Riksidrottsförbundets stödpaket ska delas ut.
– Man tar inte hänsyn till att intäktsstrukturen ligger på samverkanspartners hos damfotbollsklubbar. Hur ska man mäta och redovisa de uteblivna avtalen som vi vet att vi annars fått till? Det är rimligt att få ersättning för uteblivna publikintäkter, men då blir det väldigt snedfördelat mellan dam- och herrfotbollen, säger han.
Linköpings ekonomiska situation har varit ansträngd under de senaste åren, men nu hoppas man kunna vända utvecklingen.
Kan sälja arenanamnet
I veckan startades en insamlingskampanj för sponsorer och företag och därefter ska man ta beslut om arenanamnet ska läggas ut till försäljning.
– Linköping arena är ett fint namn, men det finns ju en öppenhet för att det skulle kunna vara en samverkanspartner som kliver in riktigt rejält och namnger arenan. Då går en stor del av pengarna tillbaka till LFC, säger Paul Lindvall och fortsätter:
– Vi behöver dubbla omsättningen. Vi ligger kring 12–13 miljoner nu och behöver upp över 20 miljoner på något års sikt, dels för att konkurrera, dels för att det sker en utveckling av löner för spelare.
KLIPP: Tre frågor: Var ska fotbolls-EM spelas? (13 april 2021)