Zlatan intervjuas av Olivier Dacourt, lagkamrat och vän från tiden i Inter. Och det är tydligt att den svenske stjärnan är uppsluppen och släpper på tyglarna. Allra hårdast går han mot svenska medier – som han antyder behandlat honom illa under karriären.
– Vad gör svensk media? Försvarar de mig? Eller attackerar de mig? De attackerar fortfarande mig. För de kan inte acceptera att jag är Ibrahimovic. Om en annan svensk spelare hade gjort ett misstag som jag gjort hade de försvarat honom. Men när det handlar om mig så försvarar de inte mig. Men det är okej för mig, för det är vad som gör mig starkare, säger svenskstjärnan till Canal Plus.
Zlatan blir allvarlig i blicken och lutar sig framåt i stolen.
– Det här handlar om rasism. Jag säger inte att det här är rasism, men det finns ”under cover”-rasism. Det existerar och jag är 100 procent säker på det. För jag är inte Andersson eller Svensson. Hade jag varit det hade de försvarat mig. Om jag så hade rånat en bank hade de försvarat mig. Jag lovar dig.
– Men de försvarar inte mig som de borde göra eftersom jag förmodligen är den bästa svenska spelaren i fotbollshistorien. Det jag gjort har ingen annan åstadkommit. Jag har elva guldbollar, det tidigare rekordet var två stycken. Det jag gjort för svensk fotboll har aldrig hänt.
”Svarade med att skalla killen”
Han minns också tillbaka till tiden i Malmö som ung spelare och hur han kände sig utanför.
– I Malmö var jag inte accepterad som alla andra. Varför? För att jag var Ibrahimovic. Jag var inte Andersson, Svensson eller något annat typiskt svenskt namn. Jag var en utlänning.
– Jag hade en incident på en träning. Jag fick en tackling och jag svarade med att skalla killen för att jag var så arg. Hans pappa var polis och han skrev ett brev till klubben och begärde att klubben skulle sparka ut mig. Han gav brevet till alla mina lagkamrater och bad dem att skriva under om de höll med om att Zlatan skulle sparkas ut.
– Och jag var en juniorspelare. Kan du föreställa dig hur jag mådde när jag fick reda på det? Jag kände mig som ett svart får, de accepterade inte mig som person. Jag var annorlunda. Jag var inte den blonda killen.