Frågan är komplicerad och har delat expertisen. Det är en fråga som berör långt utanför friidrotten och det finns ett etiskt djup med snåriga resonemang. Det internationella friidrottsförbundet, IAAF, vill på medicinsk väg tvinga ner testosteronhalter hos kvinnor med för höga värden. Skiljedomstolen Cas kommer med ett beslut under onsdagen.
– Det här är en fråga där det inte finns någon rätt lösning. Antingen säger de att man inte får ha så mycket testosteron i kroppen och då är det orättvist mot Semenya eller så säger det att vissa människor har mer testosteron i kroppen och därför får man guldmedaljer och då blir det orättvist mot alla andra löpare. Det finns ingen enkel lösning på detta. Man måste välja: antingen orättvist mot ett fåtal eller orättvist mot många. Det går inte inte att hitta en lösning för båda, säger läkaren och antidopningsexperten Åke Andrén Sandberg till SVT Sport.
Han tycker att en del synpunkter och förslag känns svårsmälta.
– Som antidopningsläkare och ordförande i dopningskommissionen tycker jag att det mest otrevliga är att man sagt till Semenya att hon får vara med och tävla om hon tar kvinnligt könshormon, vilket är en sorts dopning kan man säga.
Omvänd dopning då eller?
– Ja, haha, ja lite grand är det så. Hon är född på ett visst sätt och uppväxt på ett visst sätt och det har hon inte kunnat göra någonting åt. För att få vara med måste hon ta en medicin som gör henne sämre.
”Hade avsagt mig uppdraget”
Om du fått bestämma, vad hade du sagt då?
– Jag hade avsagt mig uppdraget eftersom det är omöjligt. Jag accepterar utfallet eftersom det inte finns något rätt svar. Det som känns skönt är att beslutet kommer från en fristående kommission och inte från personer med kopplingar till frågan.
Vad anser du om att IAAF (som svenska friidrottsförbundet stöder) drivit den här frågan?
– Att medicinera Semenya tycker jag illa om. Ingen ska ta medicin för att förbättra prestationen och ingen ska behöva ta den för att försämra heller. Det är för mig väldigt konstigt. Där har jag en mycket bestämd åsikt, annars är jag helt kluven.
Semenya har under karriären behandlats för att få ner sina testosteronvärden och då fått sina resultat kraftigt försämrade. Frågan skulle egentligen avgjorts redan för en månad sedan då IAAF kräver en medicinering på minst sex månader innan VM i Doha som inleds 28 september.
På onsdag klockan 12 väntas Cas meddela beslut.
Fakta: Caster Semenya och hyperandrogenism
OS-guld 800 meter, Rio de Janeiro 2016
OS-guld 800 meter, London 2012
VM-guld 800 meter 2017, 2011, 2009
VM-brons 1500 meter 2017
Hyperandrogenism
Kvinnor med förhöjda nivåer av testosteron, hyperandrogenism, tvingades från 2011 dämpa sina nivåer för att få vara med och tävla.
Före 2015 hade IAAF gränsvärden som gjorde att sydafrikanskan Caster Semenya gick på medicinering.
Beslutet upphävdes av idrottens skiljenämnd Cas 2015, efter att den indiska sprintern Dutee Chand varit avstängd på grund av hyperandrogenism.
Efter att reglerna kring hyperandrogenism ändrades har Semenya, som blev ifrågasatt för sin könstillhörighet när hon slog igenom som 18-åring, haft en otrolig utveckling på 800 meter. 2016 totaldominerade hon och tog OS-guld i Rio de Janeiro.
I april 2018 meddelade IAAF att man skulle införa regler för att kvinnliga medeldistanslöpare som är hyperandrogena måste se till att sänka testosteronhalten för att få fortsätta tävla internationellt. Löparna som berörs är de som springer 400 meter upp till 1 609 meter (en engelsk mile).
I juni 2018 överklagade Semenya de nya reglerna till Cas.
I mars 2019 kritiserade FN den planerade regeländringen. FN:s råd för mänskliga rättigheter kallade den ”onödig, förnedrande och skadlig”.
Karolinska Institutets definition av hyperandrogenism:
”Ett tillstånd orsakat av överproduktion av androgener i njurbarken, äggstockarna eller testiklarna. Hos män är den kliniska betydelsen ringa, men hos kvinnor ses de vanliga manifestationerna hirsutism (hårighet) och virilism (mansdrag) hos patienter med polycystiskt ovariesyndrom och adrenokortikal hyperfunktion.
Källa: TT/SVT Sport