Semenya med den sydafrikanska flaggan. Foto: TT Nyhetsbyrån

Svenska friidrottsförbundet står bakom omstridd testosterongräns

Uppdaterad
Publicerad

Det internationella friidrottsförbundet, IAAF, vill införa testosterongränser för kvinnor på distanserna 400 meter till en mile. Nu meddelar det svenska friidrottsförbundet att man stödjer IAAF i ärendet.

– Det måste vara rättvisa förutsättningar i tävlingar för alla deltagare och vi delar den medicinska analys som har gjorts i det här ärendet, säger förbundsordföranden Johan Storåkers till SVT Sport.

Idrottens skiljedomstol, Cas, väntas på onsdag klockan 12 ta beslut om den omstridda testosterongränsen som IAAF vill införa. Som DN tidigare rapporterat säger det svenska förbundets ordförande att man stödjer IAAF:s ståndpunkt.

– Vi står bakom den linje som IAAF har arbetat efter, säger Johan Storåkers enligt DN.

De tilltänkta reglerna kring testosterongränsen har överklagats av Caster Semenya, som själv är en av idrottarna som skulle behöva medicineras för att få tävla. Hon och flera andra, bland annat FN, har kritiserat reglerna för att strida mot mänskliga rättigheter.

När SVT Sport når Storåkers får han vidareutveckla sitt resonemang.

– Vi känner oss extra trygga i och med att IAAF har beaktat de mänskliga rättigheterna. Arbetet har inte bara skett inom IAAF utan mellan olika idrotter och inom ramen för IOK, säger han till SVT Sport.

Att Semanya kommer att behöva medicinera sig för att kunna tävla mot andra kvinnor, hur rimmar det med hennes mänskliga rättigheter?

– Jag har inte mer att tillägga än det jag sa.

Ingenting att tillägga angående det faktum att hon kommer att behöva medicinera för att tävla?

– Jo, det handlar om att få rättvisa förhållanden när det gäller konkurrenssituationen för Semanya och hennes konkurrenter.

”Rättvisa villkor”

Storåkers menar på att det ska finnas rättvisa villkor mellan de som tävlar. Han menar på att det finns ett behov av reglering på damsidan.

– IAAF har kollat detta med jurister som är experter inom mänskliga rättigheter. Dessa jurister har sagt att det är ok att göra så i relation till mänskliga rättigheter.

Cas tar sitt beslut på onsdag, hur kommer det sig att det svenska förbundet, och du i egenskap av ordföranden, gått ut och gett ert stöd redan nu?

– Vi har ju fått frågor om detta både från andra mediebolag och folk inom friidrotten. Och då valde jag att delvis göra en egen analys och delvis prata med mina kollegor inom förbundet där bland andra professor Arne Ljungkvist finns. Jag tyckte det var relevant att göra den analysen då frågan ställts.

Men är det inte konstigt att ni går ut med ert stöd innan Cas beslut presenterats?

– Med respekt för din fråga så bedömde vi att vi kunde diskutera inom förbundsorganisationen. Sedan kommer vi självklart noggrant följa utvecklingen framåt.

Fakta: Caster Semenya och hyperandrogenism

OS-guld 800 meter, Rio de Janeiro 2016

OS-guld 800 meter, London 2012

VM-guld 800 meter 2017, 2011, 2009

VM-brons 1500 meter 2017

Hyperandrogenism

Kvinnor med förhöjda nivåer av testosteron, hyperandrogenism, tvingades från 2011 dämpa sina nivåer för att få vara med och tävla.

Före 2015 hade IAAF gränsvärden som gjorde att sydafrikanskan Caster Semenya gick på medicinering.

Beslutet upphävdes av idrottens skiljenämnd Cas 2015, efter att den indiska sprintern Dutee Chand varit avstängd på grund av hyperandrogenism.

Efter att reglerna kring hyperandrogenism ändrades har Semenya, som blev ifrågasatt för sin könstillhörighet när hon slog igenom som 18-åring, haft en otrolig utveckling på 800 meter. 2016 totaldominerade hon och tog OS-guld i Rio de Janeiro.

I april 2018 meddelade IAAF att man skulle införa regler för att kvinnliga medeldistanslöpare som är hyperandrogena måste se till att sänka testosteronhalten för att få fortsätta tävla internationellt. Löparna som berörs är de som springer 400 meter upp till 1 609 meter (en engelsk mil).

I juni 2018 överklagade Semenya de nya reglerna till Cas.

I mars 2019 kritiserade FN den planerade regeländringen. FN:s råd för mänskliga rättigheter kallade den ”onödig, förnedrande och skadlig”.

Karolinska Institutets definition av hyperandrogenism:

”Ett tillstånd orsakat av överproduktion av androgener i njurbarken, äggstockarna eller testiklarna. Hos män är den kliniska betydelsen ringa, men hos kvinnor ses de vanliga manifestationerna hirsutism (hårighet) och virilism (mansdrag) hos patienter med polycystiskt ovariesyndrom och adrenokortikal hyperfunktion.

Källa: TT/SVT Sport

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.