Svenska professorn: ”Ingen anledning att slå på stora trumman”

Uppdaterad
Publicerad

I en intervju med SVT Sport är amerikanska professorn Roger Pielke starkt kritisk till att World Athletics, internationella friidrottsförbundet, fortsätter hänvisa till en testosteronstudie från 2017 trots att forskarna bakom studien i en rättelse har backat från sina tidigare slutsatser.

Men svenska forskaren Angelica Lindén Hirschberg anser inte att rättelsen förändrar särskilt mycket.

– Det är att slå in öppna dörrar. Den här kritiken är inget nytt, den här studien har diskuterats väldigt länge. Det kommer inte förändra något, säger hon.

Angelica Lindén Hirschberg är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet och var medicinsk expert för World Athletics under Caster Semenya-rättegången i idrottens skiljedomstol, Cas, 2019.  

Och till skillnad från Roger Pielke menar Angelica Lindén Hirschberg att för mycket vikt i kritiken läggs på denna specifika studie från 2017.   

– Jag tycker det är väldigt viktigt att framhålla att regelverket (testosterongränsen som gäller inom friidrotten för kvinnliga medeldistanslöpare) inte bara vilar på en studie. Utan det handlar om den samlade kunskapen. I dag hävdar jag, även om inte alla håller med, att vi har evidens för att förhöjda testosteronnivåer hos kvinnor förbättrar prestationsförmågan, säger Angelica Lindén Hirschberg. 

Som exempel hänvisar hon till sin egen forskning och framför allt den studie som publicerades 2020 där resultatet visade på ett kausalt samband mellan testosteron och förhöjd fysisk prestation hos 48 fysiskt aktiva svenska kvinnor (se faktaruta).   

Men är det ni kom fram till i er studie överförbart till elitidrottare i tävlingssammanhang?  

– Ja, det tycker jag även om det inte var elitidrottare. Vad man har kritiserat 2017-studien för är att den inte kunde visa på ett orsakssamband, medan vår studie hade en design som gör det möjligt att visa på ett orsakssamband. Det är dessutom inte etiskt försvarbart att utföra den här typen av forskning på elitidrottare eftersom det då klassas som dopning. Men det är som att kritiker inte vill ta till sig det, utan enbart fokuserar på bristerna i 2017-studien. 

”Diskuterades redan vid rättegången 2019”

Angelica Lindén Hirschberg håller samtidigt med om att studien från 2017 har haft en betydande roll för forskningen om testosteronets effekter.  

– Det är fortfarande en av de största studierna som har genomförts. Och jag håller med om att det fanns saker i studiedesignen som gick att kritisera, det är också därför det har publicerat en rättelse.  

Tror du den här rättelsen kommer göra någon skillnad för Caster Semenya?   

– Nej ingen som helst skillnad. Det här diskuterades redan på rättegången 2019 så det är inget nytt.  Det här kommer inte förändra någonting.

Svenska testosteronstudien från 2020

Studien, som publicerades i BJSM 2020, var ett samarbete mellan flera forskare - men huvudansvariga var Angelica Lindén Hirschberg på Karolinska Institutet och Björn Ekblom professor på Gymnastik- och Idrottshögskolan. 

Studien undersökte mellan åren 2017-2018 vilken effekt testosteron har på prestationen hos 48 fysiskt aktiva och friska svenska kvinnor i åldern 18-35 år. 

Hälften av gruppen fick under tio veckor använda en kräm en gång om dagen som innehöll testosteron, medan andra hälften fick en placebo-kräm. Studiedesignen var så kallad dubbelblind, vilket innebär att varken försökspersonerna eller forskarna visste vem som hade tilldelats vilken kräm.

Genom att löpande mäta fysisk prestation, bland annat fick försökspersonerna göra späntshopp och springa på löpband, kunde forskarna undersöka effekten av testosteronkrämen.

Resultatet visade på ett kausalt samband mellan testosteron och förhöjd fysisk prestation hos kvinnorna, framför allt sett till uthållighet.   

Bland medförfattarna till studien fanns också Stephane Bermon, som var en av de två forskarna på World Athletics bakom den omdiskuterade testosteronstudien från 2017.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.