• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Hjelmer var ”för plufsig” – nu tar hon kampen mot kroppsfixering

Uppdaterad
Publicerad

När Moa Hjelmer sprang i mål på EM-finalen 2012 var det på den nya svenska rekordtiden 51,13. En tid som också innebar EM-guld.

Men trots framgången fick hon kritik – för hur hon såg ut. Nu väljer friidrottsprofilen att ta kampen mot kroppsfixering.

– Jag kanske kan hjälpa yngre tjejer, så som jag hade behövt hjälp när jag var där, säger Hjelmer till SVT Sport.

EM-guldet på 400 meter i Helsingfors är Moa Hjelmers största framgång hittills i karriären. Men efter guldsuccén var det inte bara lovord som nådde den då 22-åriga friidrottaren.

”Trots att jag tog EM-guld var jag fortfarande för plufsig”

– Jag har varit en kropp som varit utanför normen ur elitidrottsperspektiv. Jag har fått kommentarer både från media och allmänt om att jag borde träna mer för att prestera bättre. De kommentarerna har jag fått när jag varit som allra bäst. Så trots att jag tog EM-guld var jag fortfarande för plufsig, berättar Hjelmer.

Då visste hon inte hur hon skulle hantera kritiken och de svidande kommentarerna. Men nu, efter att hon har fött två barn och fått kämpa med att acceptera att kroppen förändrats, har allt fallit på plats. Som ett stort pussel, berättar hon.

– Vi fokuserar så enorm mycket på utseende och kropp, det är ju helt irrelevant. I elitidrott handlar det om att prestera och göra resultat på banan, det spelar ingen roll hur du ser ut.

Uppmärksammar den osunda kroppsfixeringen

På sociala medier väljer Moa Hjelmer nu att uppmärksamma den osunda kroppsfixeringen, att hälsa och utseende inte ska kopplas ihop.

– Vi fokuserar jättemycket på hur folk ser ut. Och vi applicerar hälsa och ohälsa på utseende, när vi inte alls kan veta hur det ser ut under ytan. Det är någonting jag tror att vi skulle må bra över att prata mer om och lära oss att inte fokusera så jättemycket på ytan. Det är mycket mer intressant att se vad som ligger under hos varje människa.

Det här du har fått höra, att du var pluffsig trots att du vann EM-guld, hur är det att få sådana kommentarer?

– Det är ju väldigt konstigt. Då var jag bara 22 år gammal, det är inte så lätt kanske att veta hur man ska bemöta det när man är ung. Jag känner att det är bra att prata om de här sakerna när jag är lite äldre och vågar säga ifrån på ett annat sätt. Och kanske hjälpa yngre tjejer, så som jag hade behövt hjälp när jag var där. Att veta hur man ska bemöta de här kommentarerna.

– Och hur bemöter man dem?

– Genom att framförallt bara säga ”stopp, vad är det du säger?”. Få den som säger de här kommentarerna att tänka till lite och ta lite ansvar för vad de säger och inte bara vräka ur sig konstigheter.

”Jag är en vanlig person och mamma”

Efter att Hjelmer aktivt började lyfta utseendefrågan på sina sociala medier får hon färre negativa kommentarer. Istället möts hon av meddelande från personer som uppskattar att hon visar upp sin kropp.

– Jag är elitidrottare, men också en vanlig person och mamma. Det finns så många som har problem att acceptera sina kroppar efter att de fött barn.

– Jag får mycket positiv feedback, det är därför man fortsätter också.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.