Foto: Bildbyrån/Instagram

Hjelmer: ”Perfekta bilder bidrar till ett osunt samhälle”

Uppdaterad
Publicerad

Friidrottaren Moa Hjelmer välkomnar debatten om vikthets inom idrotten. Hon ser ett problem i hur sociala medier fylls av bilder på ”perfekta kroppar”.

– Om man bara fokuserar på kroppsbilder och visar sin kropp i perfekta vinklar så bidrar man till ett osunt samhälle, utan att man kanske vill det, säger hon till SVT Sport.

Vikthetsen inom längdskidåkningen är ett eskalerande problem, enligt Jorunn Sundgot-Borgen, professor vid Norges idrottshögskola. Det norska skidförbundet har uppmanat sina åkare att tänka efter innan de postar bilder på sina kroppar.

Löparen Moa Hjelmer är själv aktiv på sociala medier och vänder sig mot kroppshetsen inom idrotten.

– När idealkropparna är smala, vältränade och fokus läggs på normkroppar blir alla som inte ser ut så exkluderade. Inom idrotten ser inte alla ut så heller. Det finns ideal där också, säger hon till SVT Sport.

– Om man bara fokuserar på kroppsbilder, om man bara visar upp sin kropp i perfekta vinklar så bidrar man till osunt samhälle, utan att man kanske vill det.

Hjelmer har flera gånger postat bilder där hon poängterat vikten av att även kroppar som avviker från ”idealet” får synas.

”Om vi får bilder i flödet av kroppar som inte följer idealet så kan det hjälpa oss att få en mer nyanserad bild av hur vi ”borde” se ut och kanske också få oss alla att må bättre” skriver hon i ett inlägg på Instagram.

”En viktig och känslig fråga”

Hjelmer hade velat se mer diskussioner kring vikthetsen även inom friidrottslandslaget.

– Jag hade verkligen velat att förbundet tog upp frågan. Det som gör att det inte finns är att det är en viktig och känslig fråga. Problematiken med vikthets finns inom all idrott, mer eller mindre. Det är en genväg till framgång att gå ner i vikt. Ofta ser du förbättrade resultat, men väger du för lite kommer skadorna.

Hur upplever du problematiken inom friidrotten?

– Friidrotten har en fördel för att vi umgås inom många olika grenar Vi har alla olika kroppar om man ska springa, hoppa eller kasta. Det blir inte lika stort fokus, för vi ser så olika ut. Man märker det mer inom sin gren. 

– Tänker man tillbaka på ungdomsåren är det många som inte är kvar. Ur en personlig erfarenhet så är det ett gäng som faller bort i tonåren för att det är viktigare att träna för att se ut på ett visst sätt, än att prestera.

Pratas det mer om det hos er aktiva och finns det en större problematik i dag än när du kom fram?

– Jag vet inte riktigt hur snacket går. Men jag tror, oavsett hur det snackas, att intåget av sociala medier gör att kropp och utseende får större fokus i dag än tidigare. Man blir liksom matad med hur man borde se ut. Samtidigt finns det fler organisationer som jobbar med det här i dag.

– Tänket börjar implementeras hos föreningar. Inte överallt, men det finns en tankegång att fler tränare bör utbildas i de här frågorna, även om det inte är etablerat än.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.