Rekord, EM-medalj och sen skadad Foto: Bildbyrån

Rekord, EM-medalj – och sedan skadad

Uppdaterad
Publicerad

Det var friidrottsvintern som blev Kalle Berglunds genombrott som medeldistanslöpare, med svenskt rekord och EM-silver på 1 500 meter, men det hade ett pris. En inflammation på insidan av knäet som kostat honom fyra veckor av skaderehab.

– Jag är ganska lugn. Jag vet vad jag behöver göra för att komma i form, säger han till SVT Sport med utomhussäsongen runt hörnet.

Han var en av inomhussäsongens hetaste namn, 21-åringen från Olofström som numera tävlar för Spårvägen. Satsningen på 1 500 meter gav en radda toppinsatser.

– Jag och min tränare konstaterade att jag gjorde mina sex bästa lopp i karriären, säger han om vinterperioden där han bland annat krossade det svenska rekordet på distansen vid en gala i Birmingham och sen sensationellt sprang hem ett EM-silver i Belgrad.

Det hade ändå ett pris. Plötsligt hade Berglund att hantera ett ömmande knä, magnetkameraundersökningen visade att inget var trasigt, snarare en överbelastning, en inflammerad sena på insidan av knät som krävde ett löpstopp. Något som ändå inte bekymrar nämnvärt.

”Man ligger på gränsen”

– Det var någon gammal löpstjärna som sa att ”om man inte har varit skadad, så tränar man inte tillräckligt hårt”. Man ligger på gränsen hela tiden, det gäller att lära sig av det.

Inomhuslöpningen, med snäva kurvor och en hel del snedbelastning på kroppen, sliter mycket på elitlöparna. För Berglunds del har det blivit fyra veckors uppehåll från löpningen och annorlunda rehab: simning (i början utan att använda benen, bara armar) stakmaskin (”jag har blivit bra på att staka”) och sen crosstrainer.

Nu har han börjat belasta med lätt löpning och räknar med att kunna sätta igång i full skala om en vecka.

– Jag är ganska lugn, jag vet vad jag behöver göra för att komma i form. Och det handlar om att vara i form i mitten av juli när det är junior-EM, säger Berglund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.