Nassars offer kräver miljarder av FBI

Uppdaterad
Publicerad

Runt 90 av Larry Nassars offer, bland andra OS-guldmedaljören i gymnastik Simone Biles, kräver skadestånd från FBI på över en miljard dollar, motsvarande cirka 9,8 miljarder kronor.

– Det är dags att FBI hålls ansvarig, säger Maggie Nichols, tidigare amerikansk mästare i gymnastik.

FBI:s utredning av Larry Nassar startade 2015, men först ett och ett halvt år senare greps landslagsläkaren i gymnastik.

Under den tiden hann Nassar begå fler sexuella övergrepp och han dömdes till sammanlagt 360 års fängelse för sina brott.

FBI:s hantering av utredningen har fått stor kritik och byråns agenter har tidigare utretts för det kritiserade arbetet.

Redan i april krävde 13 av Nassars offer skadestånd på tio miljoner dollar av FBI. Nu sällar sig fler av Nassars andra offer till kravet – som nu är betydligt högre.

Offren kräver över en miljard dollar, motsvarande cirka 9,8 miljarder kronor, för att FBI misslyckades med att stoppa Larry Nassar.

90 personer

Runt 90 personer deltar i skadeståndskravet, bland andra OS-guldmedaljörerna Simone Biles, Aly Raisman och McKayla Maroney, enligt Manly, Stewart & Finaldi, en advokatbyrå i Kalifornien. En stämningsansökan kan komma att följa, beroende på hur FBI svarar på skadeståndskravet.

– Om FBI bara hade gjort sitt jobb så hade Nassar stoppats innan han fick chansen att begå övergrepp på hundratals tjejer, inklusive mig, säger tidigare University of Michigan-gymnasten Samantha Roy.

Stora skadestånd

Det amerikanska gymnastikförbundet, USA:s olympiska kommitté och organisationernas försäkringsbolag har redan dömts till att betala skadestånd till offren på sammanlagt 380 miljoner dollar (nära 3,5 miljarder kronor).

Nassars tidigare arbetsgivare Michigan State University kom 2018 förlikats med 332 kvinnor och flickor om skadeståndsersättningar på sammanlagt 500 miljoner dollar.

ARKIV: Hör Simone Biles i rätten (16 september 2021)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.