I SVT Sports granskning vittnar nio tidigare elitgymnaster inom rytmisk gymnastik om en ledarkultur där de utsatts för kränkningar, smärta, utskällningar och vikthets. Totalt pekas sju ledare ut varav fyra fortfarande är aktiva i dag.
För svensk gymnastik skapar vittnesmålen ekon för förr. Tio år tillbaka i tiden för att vara exakt.
År 2012 publicerade Dagens Nyheter flera avslöjanden om missförhållanden inom framför allt kvinnlig artistisk gymnastik. Gymnastikförbundet tillsatte en oberoende utredning och när resultatet presenterades var krisen ett faktum.
Utredning visade: ledare bröt mot FN:s barnkonvention
Utredningen visade på ledarskapsbrister så allvarliga att Riksidrottsförbundet tillfälligt ströp elitstödet till gymnastiken i väntan på en åtgärdslista. Bland annat slog utredningen fast att gymnaster tränade skadade, att ledare hade en osund eller i vissa fall hälsofarlig syn på kost- och vikthållning och att en del ledare agerade på ett sätt som bröt mot FN:s barnkonvention.
Gymnastikförbundet lovade bättring och inledde ett stort förändringsarbete. Ett medicinskt råd infördes liksom en gymnastikombudsman och en juridisk nämnd som ett sätt att säkra trygga idrottsmiljöer.
– När jag är i kontakt med föreningar i dag så ser jag att de jobbar aktivt på många håll med just värdegrundsfrågorna. Att skapa trygga träningsmiljöer där barn och ungdomars bästa står i centrum, säger Gymnastikförbundets generalsekreterare Pelle Malmborg.
Men han medger också att det finns mer kvar att göra.
– Man ska ha klart för sig att gymnastiken är en omfattande verksamhet med cirka 20- till 25 000 ledare som vi nånstans ska nå fram till. Att bryta med en gammal kultur som kan ha funnits, det sker inte över en natt. Det är ett ständigt pågående arbete.
”Man känner inte igen det i sin verksamhet”
Som exempel på ytterligare åtgärder nämner Pelle Malmborg nya ledarskapsutbildningar och anvisningar till föreningsstyrelser, kopplat till trygg idrott och värdegrundsfrågor. För det är ju så svensk idrott är uppbyggd: förbunden stöttar med material och direktiv, medan det är i landets föreningar förändringen ska ske i praktiken.
– Mycket av det här är självklarheter i dag och vi har FN:s barnkonvention att förhålla oss till. Många inom gymnastiken blir nog förvånade i dag när man hör om den här typen av övertramp. Man känner inte igen det i sin verksamhet. Men oaktat om det bara är en liten del av gymnastiken, så har vi ett ansvar att faktiskt agera på det.
Samtidigt vittnar de tidigare elitgymnaster SVT Sport varit i kontakt med om en utbredd tystnadskultur, där de under sin aktiva karriär inte vågade eller ville prata med någon vuxen om det som kändes fel.
Något även Pelle Malmborg ser som ett problem.
– Det kan vara föreningsledningar som faktiskt gör ett väldigt bra arbete på övergripande nivå och gör enkäter årligen med gymnaster för att fånga upp missförhållanden. Men att de ändå inte får all information, eftersom gymnaster av olika anledningar inte svarar.
Men om nu aktiva gymnaster inte alltid svarar ärligt på enkäterna som skickas ut, hur kan man då veta hur det egentligen är?
– Där har vi vuxna ett enormt ansvar. Det handlar om tränarna, förbundet och funktionärer – men även föräldrar. Nu till våren har vi också ett nytt material som riktar sig direkt till gymnaster. Det handlar om att de kan utbilda sig själva: vad har jag för möjligheter och rättigheter? Var inom gymnastiken kan jag vända mig för hjälp och stöttning?
Läs våra tidigare delar i granskningen:
Här stretchas gymnasterna över smärtgränsen: ”Förfärligt”
Hon slog larm om missförhållanden inom gymnastiken
SVT Sport granskar: Övergrepp och förnedring inom rytmisk gymnastik
Tio år sedan krisen – turerna i svensk gymnastik
Utredningen 2012, som genomfördes av sociologiprofessorn Jonas Stier på Mälardalens högskola, innefattade alla grenar inom svensk landslagsgymnastik.
Svaren samlades in genom enkäter och kvalitativa intervjuer. 64 aktiva tränare och 33 aktiva gymnaster besvarade enkäten, av dem intervjuades totalt 33.
Bland annat framkom att gymnasterna åt för lite och utsattes för “viktkontroller” och att ledare var auktoritära och saknade kunskap om värdegrundsarbete.
I enkätsvaren uppgav 91 procent av gymnasterna att de tränade skadade. Hos en del av ledarna fanns också en inställning till kost- och viktfrågor som utredningen beskrev som “hälsofarlig”.
Utredningen visade också att det blundades för problemen, i alla fall så länge en gymnast var aktiv. “Resultaten visar även att de aktiva gymnasterna är mer positiva till gymnastiken än de före detta gymnasterna. De senare började reflektera mer kritiskt över sin tid som aktiv först efter att de hade slutat med gymnastiken”, skriver Jonas Stier.
Efter utredningen 2012 presenterade Gymnastikförbundet en gedigen åtgärdslista.
Men några år senare kom ett nytt larm. Den här gången från Jennifer Pettersson, en tidigare landslagsgymnast inom rytmisk gymnastik i Örnsköldsvik.
Efter en utdragen process tillsatte Gymnastikförbundet en utredning ledd av en psykolog. År 2018 bedömde Gymnastikförbundets juridiska nämnd en av Jennifer Petterssons tidigare tränare som olämplig att träna barn och tränaren fick inte längre vara domare eller gå utbildningar inom Gymnastikförbundet.
Här finns utredningen från 2012 i sin helhet
