Just nu tittar SVT Sport närmare på idrottens löner – och skillnaden i ersättning mellan män och kvinnor. I Sportspegeln träffade vi två före detta SDHL-spelare som tvingats sluta på grund av utmattningssyndrom, orsakat av heltidsjobb utöver ishockey.
Enkätundersökningen visar att även yttersta toppen av svensk ishockey, på damsidan, går på knäna. Damkronornas lagkapten frågar sig hur länge hon ska klara av vardagen.
Faktum är att mer än hälften av dem som svarat har funderat på att sluta.
Av de 23 tillfrågade spelarna så har två valt att inte svara.
”Ibland definierar jag mig som riktigt korkad”
”Mitt välmående är inte alls där den ska. Känner mig aldrig pigg eller full av energi”, läser vi i ett svar.
”Det blir som en ond cirkel. Vi är för dåliga för att dra in tillräckligt mycket pengar för att få bra ekonomiska förutsättningar. Men vi har inte dom ekonomiska förutsättningarna att utvecklas i den takt vi önskar”, skriver en annan.
”Ibland när jag tänker efter så definierar jag mig själv som riktigt korkad med tanke på förutsättningarna och hur mycket tid och energi jag lägger ner på hockeyn och hur mycket jag får offra för att kunna spela hockey”.
”Nivån ligger på att vi blir extra glada om vi får en ny t-shirt”
”När jag började i landslaget fick vi i alla fall 200 kr om dagen som ersättning men under de senaste åren har vi inte fått något (...) ersättning med landslaget skulle hjälpa när man varit borta och ska kunna betala räkningarna när man kommer hem. Men just nu ligger nivån på att vi är extra glada om vi får en ny t-shirt”.
Så finns det de som aldrig funderat på att sluta.
”Nej, jag har hittills aldrig haft tanken på att sluta med hockeyn på grund av den ekonomiska situationen, utan jag gör andra uppoffringar som exempelvis flytta hem och bo med föräldrarna eller att tacka nej till jobb som inte kan anpassa sig till hockeyn osv”.
”Pengar eller inte pengar är så klart en stor skillnad. Men vi får hålla på med det vi älskar och se många ställen världen över, sånt betyder otroligt mycket med. Men den tanken har inte slagit mig”.