Juniorkronornas hyllning: Salmings nummer på klubborna

Uppdaterad
Publicerad

Inför Juniorkronornas premiärmatch av JVM mot Schweiz nåddes laget av nyheten att svenske legendaren Börje Salming drabbats av sjukdomen ALS.

Då valde laget att hylla Salming genom att spela med nummer 21 på varje klubba.

– Han är en legendar, och har hela Sverige bakom sig, säger Simon Edvinsson till SVT Sport.

Börje Salming var den första svenske spelare att bli invald till Hockey hall of fame. Och även om han slutade spela 1993, alltså långt innan dagens Juniorkronor föddes, så är respekten stor.

– Han är en stor spelare inom svensk hockey. Han var inte riktigt aktiv på min tid. Men man har sett höjdpunkter och hört honom prata. Han har betytt mycket för svensk hockey, säger Simon Edvinsson.

JVM i ishockey

Och kapten Emil Andrae håller med om att det är en stor spelare, som förtjänade att hyllas. 

– Sjukt tråkigt för honom såklart. Vi sörjer med honom. Kul att vi kunde göra något för honom idag. Att ha 21 på klubban är väl det minsta vi kan göra. Han är en legendar i Sverige, säger Emil Andae till SVT Sport.

– Det är en av Sveriges bästa spelare vi haft. Det är klart man vill hedra honom, säger Daniel Torgersson till SVT Sport.

Börje Salming är 71 år gammal.

JVM

Sverige logo

Sverige

3 - 2

Schweiz logo

Schweiz

0-0, 1-0, 2-2
Edmonton
Publik: 453

Fakta: ALS

Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) är ovanlig men allvarlig. Det finns inget botemedel, men mediciner som lindrar några av symtomen.

Varje år får drygt 200 personer i Sverige ALS, de flesta är mellan 50 och 70 år. Det finns omkring 800 med diagnosen i Sverige idag.

ALS är, enligt överläkare Caroline Ingre som grundat ALS center för klinisk forskning på Karolinska universitetssjukhuset, inte en enda sjukdom utan ska snarare ses som en samling undergrupper där alla leder till samma symtombild. Sjukdomen gör att armar och ben blir allt mer förlamade, talförmågan påverkas också likväl som förmågan att svälja.

Sjukdomssymtomen kan uppstå på olika ställen i kroppen för att sedan sprida sig tills man är helt förlamad. Rent tekniskt handlar det om att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, de som reglerar de viljestyrda musklerna. Påverkan sprider sig sedan genom nervsystemet.

Den som diagnosticeras med ALS avlider vanligtvis inom två till fyra år efter insjuknandet, en av tio lever dock betydligt längre på grund av en långsammare utveckling av sjukdomen.

Orsaken till ALS är inte helt fastställd, forskning tyder på en kombination av arv och miljö. Var tionde som drabbas av ALS har släktingar som haft sjukdomen. Alla som bär på anlag blir dock inte sjuka.

Källa: 1177.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

JVM i ishockey

Mer i ämnet