Det tog en vecka för parterna att mötas. De 43 landslagsspelarnas bojkott av Damkronorna meddelades förra onsdagen, och de mest brinnande kraven för att återvända till spel var de om ekonomisk ersättning och bemötande. Under torsdagen representerades spelarna av facket Sico i ett ”inledande möte” med ishockeyförbundet.
I ett något större perspektiv innefattar konflikten flera olika parter: förbundet, ligan SDHL, de individuella klubbarna, spelarna och – inte att glömma – SOK. Det var i samband med att SOK drog in sitt stöd, efter de fiaskoartade resultaten under de senaste årens turneringar, som lågan till konflikten tändes. Det var därifrån majoriteten av pengarna kom ifrån.
”Äter resurser”
Peter Reinebo, verksamhetschef i SOK, förklarar beslutet.
– Vi har inte sett någon positiv utveckling de senaste åren. Jämför vi med 2015 är programmen inte starkare, spelarna är inte fysiskt bättre och resultaten är sämre, säger han.
– Det finns väldigt många utländska spelare i klubbarna, de äter resurser och speltid. Under samma period har det finska landslaget gått åt andra hållet och vi har ett kanske dussin finska spelare i Sverige, som också får riktigt bra förutsättningar.
Men Reinebo, som beskriver sig själv som en optimist, öppnar dörren för att SOK-stödet kan återvända och ska träffa förbundet i september.
– Det har att göra med om man bestämmer sig för att göra en satsning för att nå internationell framgång. Vår organisation är inte till för att ett landslag ska fungera bra, utan för att det ska bli svenska OS-medaljer.
”Vill vända utvecklingen”
Peter Reinebo vill inte kommentera ersättningsfrågan i detalj och håller sig för att ta sida i konflikten.
– Jag tror inte att bara en part kan fixa det, utan att alla ska dra sitt strå till stacken.
– Tydliggör ambitionsnivån och inled resonemang för hur man ska nå den nivån. Det är möjligt att man har olika syn på ambitionsnivån, men jag hoppas den är högre än den är nu, säger han.
TT: Hur viktigt är ett bra Damkronorna i OS 2022 för er?
– Ishockeyn är viktig i vårt land. Vi klev ju av för att vi var besvikna på utvecklingen. Vi vill vända på den, det är klart. Jag hoppas och tror att de kan sätta ambitionen tillsammans. Men 2022 är ett för kortsiktigt perspektiv.
Bakgrund: Damkronornas bojkott
14 augusti meddelar samtliga 34 uttagna spelare, samt ytterligare nio landslagsaktuella spelare, att de väljer att bojkotta den kommande landslagssamlingen på Bosön och turneringen i Finland i en protest mot förbundet. Spelarna lämnar beskedet i ett gemensamt inlägg i sociala medier.
Orsaken till bojkotten är bland annat att avtalet med förbundet om ersättning för förlorad arbetsinkomst har gått ut. Spelarna är också besvikna på hur de har blivit bemötta av förbundet. ”Vi är förvånade över det besked vi nu nåtts av”, säger generalsekreteraren Tommy Boustedt.
16 augusti presenterar Damkronorna via spelarfacket Sico ett antal punkter som ligger till grund för konflikten. Bland annat pekar man på förlorad arbetsinkomst då spelarna går minus på att delta på landslagsläger. En annan orsak till bojkotten är dåliga reseförhållanden.
20 augusti kommenterar förbundsordförande Anders Larsson för första gången konflikten: ”Det här ömmar, det skapar oro och det är inte bra för svensk ishockey. Kan vi lösa och hantera det här i den närmaste framtiden så vore det bra.”
Ett första möte mellan spelarfacket Sico och förbundet hölls i torsdags.