• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Anna Jönsson Haag: ”Jag har ett ätstört beteende”

Uppdaterad
Publicerad

Tunga mördarbackar, branta utförkörningar och krävande stakpartier. För längdskidprofilen Anna Jönsson Haag fanns den stora utmaningen inte i spåret, utan snarare på tallriken.

– Jag har nog som väldigt många ett ätstört beteende, säger den nypensionerade skidåkaren till SVT Sport.

Vid 32 års ålder har hon friheten att välja själv, OS i Pyeongchang och ett stafettsilver blev en fin avslutning på en drygt decennielång elitkarriär där hon redan i OS-debuten 2010 slog igenom med individuellt silver i skiathlon, men också mötte en del motgångar.

Nu har hon haft en vår och försommar som civil och njutit livet fullt ut.

– Direkt efter säsongen var jag så less på att tänka på att äta bra, så jag åt allt, rubbet och jag mådde inte bra av det. Nu är jag tillbaka och äter som när jag var aktiv och mår mycket bättre.

Anledningen till elittänket är en planerad start i New York Marathon i början av november där hon plötsligt fått liv i tävlingsdjävulen igen.

Tour de Ski vände allt

Framförallt känner hon igen kostförändringen från tidigare i sin karriär, en tjej som 2012 ville bygga på sig mer muskler, blev tyngre på kuppen och hamnade i en svängig kostresa där hon åt mindre, delvis åt mer och framförallt tappade viktig energi.

– Ända sen jag var liten har jag funderat mycket på vad man ska äta och framför allt vad man inte ska äta, säger Jönsson Haag. Kulmen nåddes i samband med Tour de Ski 2016.

Hon kom från ett träningsläger där formen var ypperlig, hon matchade kompisen Kalla på intervallpassen och förväntningarna var stora. Väl i tävling blev det precis tvärtom.

– Jag blev så arg och frustrerad, jag försökte verkligen äta, samtidigt som jag inte ville bli tyngre utan behålla vikten, jag ansåg att jag var i ett ypperligt läge. Kom hem och blev såklart sjuk! Det kändes som ”story repeats”, jag har varit med om det här så många gånger, kommit i form och sen blivit sjuk.

”Hade inte kunskap”

Räddningen blev ett telefonsamtal till en kostrådgivare hon hade sett i SVT:s Vinterstudion. En fullbesiktning av hennes kostvanor visade var problemet satt.

– Anna, precis som de flesta idrottare, hade inte kunskapen om hur mycket hon behövde i förhållande till de enorma utgifter hon har. Det var det som var Annas akilleshäl, säger Petra Lundström som tog sig an landslagstjejen.

I en komplex sport som kräver stor muskelstyrka, men samtidigt delvis gynnas av en lättare kropp, finns det utrymme för misstag. Studier visar att 60 procent av uthållighetsidrottarna lider av energibrist och Anna Jönsson Haag var definitivt en av dom.

– Jag har nog som väldigt många ett ätstört beteende, säger hon och vittnar om den stora förvandlingen som den kolhydratrika maten gav henne.

– Jag gick tillbaka till som jag åt som 15-16-åring, tänk tallriksmodellen och med mycket kolhydrater, dessutom fyllde jag på med kolhydrater inför, under och efter passen, minns Anna som ändå är noga med att påpeka:

– Varje kropp är unik!

Se reportaget med Anna Jönsson Haag i sin helhet nedan. Där berättar hon om sina erfarenheter av att ha ett ätstört beteende – och om vändningen som kom 2016.

Idrott och kost

Vad betyder kosten för idrottsprestationen? I veckan tittar SVT Sport närmare på elitidrottarnas tallrik i satsningen Den vinnande maten. Det handlar om idrottare som har lyckats – med helt olika metoder, men också om vad som händer om man äter för lite. Du får gärna dela med dig av tankar kring kost och träning på motionärsnivå på svtsport.se. Hela serien finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.