Tove Alexandersson misslyckades på medeldistansen i tisdags. I stafetten var taktiken att ta det lugnare och mer metodisk för att inte missa någon kontroll.
– Jag låg bakom Judith på slutet och avvaktade lite för att känna att jag verkligen hade kontroll när jag skulle avgöra. Jag trodde att jag visste var kontrollen skulle sitta, det var egentligen en väldigt lätt kontroll. Men jag var helt säker på att den skulle sitta ute på kanten på åsen, och så satt den inklämd i ett hushörn, säger hon och fortsätter:
– Så jag såg den inte och kollade åt fel håll och då tog Judith i kapp de metrarna jag hade fått.
Alexandersson gjorde ett liknande fel igen. I ledning stannade hon till några sekunder för mycket, Wyder smet förbi och Alexandersson orkade aldrig täppa till glappet.
Väldigt besviken
Ett silver är svårt för svenskan att glädja sig åt, i stället är det stor besvikelse hon utstrålar.
– Helena och Carro har gjort helt fantastiska lopp, så jag ville verkligen göra detsamma. Jag känner mig så otroligt dum som inte kunde hålla ihop det. Men de har gjort det otroligt bra, säger hon och tillägger:
– Det blir så avgörande när det är så tight.
Nu väntar långdistans för Alexandersson. Trots besvikelsen satt de tekniska bitarna bättre än i tisdags.
– Jag har inte varit lika offensiv i orienteringen i dag, jag har varit mer defensiv och stoppar upp mycket mer och varit noggrann med riktningen. Långdistans är väl den distans jag varit mest trygg med från början, säger hon.