SVT får tag i paralympiske mästaren Karl Forsman efter att han blivit sjua på 100 meter bröstsim i parasimningens EM i Dublin.
Han är ändå nöjd:
– Det är svårare att göra bra lopp när man är så långt efter. Och jag kan erkänna att jag har haft svårare att motivera mig för att träna på sistone.
Tävlar mot snabbare simmare
Anledningen är att Karl i våras klassades om. Nu tävlar han mot simmare med större rörlighet i armar och ben än när han tog paralympiskt guld 2016 och VM-silver i fjol. Han är därmed inte längre är bland de bästa i sina simfinaler.
– I min gamla klass hade tiden räckt till silver. Det tråkiga är att klassningen är så godtycklig, det känns inte rättvist och klassningsbeslutet har påverkat mig en hel del. Det har varit mentalt tufft under en period att veta att man inte längre är med och tampas om medaljer. Svårare att träna, helt enkelt.
Planerar att trappa ner
Efter att ha varit bland de bästa i SB5 är han nu en bit från de bästa i SB7. Och eftersom medaljer är drivkraften så funderar Karl på att trappa ner.
– Jag ska plugga idrottsvetenskap hemma i Östersund i höst, och jag kommer knappast kunna träna lika mycket. Man kan kalla det en paus från elitsimningen, sen får vi se om jag blir sugen igen.
Så fungerar klassificeringen
Personer med rörelsehinder kan klassas i olika klasser beroende på simsätt, de återfinns i klass 1-10 och klassas funktionellt. Ju lägre siffra desto större funktionsnedsättning.
S/SB/SM 1-4
Olika grader av funktionsnedsättning i både armar och ben.
S/SB/SM 5-6
Huvudsakligen funktionsnedsättningar i ben, armar eller ena kroppshalvan.
S/SB/SM 7-8
Framförallt funktionsnedsättningar i benen eller ena armen.
S/SB/SM 9 & S/SM 10
I huvudsak amputation av arm eller ben.
S = frisim, fjäril, ryggsim, SB = bröstsim och SM = medley.
Källa: Svensk simidrott