På onsdagsmorgonen tar Simon Sjödin klivet in i karriärens sista mästerskap.

15 år efter debuten på EM i Budapest sluter han cirkeln i Ungerns huvudstad.

– Jag ska se till att njuta av varje stund och verkligen ta till mig av det här. Det finns ingen press på mig, utan jag ska avsluta fint där allt startade, säger Sjödin som har 200 meter medley som huvudnummer och siktar på en finalplats.

Senare i veckan simmar han också 100 meter fjäril.

Vad han ska göra efter simkarriären har han lämnat öppet. Men en sak vet han. Efter sin medverkan i förre stavstjärnan Alhaji Jengs serie ”Blågula hjältar”, där åtta landslagsstjärnor i olika idrotter berättar öppet om rasism och fördomar, vill han gå vidare i den kampen.

”Varit ganska hektiskt”

Han har redan fått erbjudanden.

– Ja, det har varit ganska hektiskt, så jag har sagt att jag inte vill ta ställning till något nu. När EM är över kan vi börja skissa på idéer, säger Sjödin vars pappa är från Gambia.

TT: Vad har du fått för reaktioner för din medverkan i tv-serien?

– Väldigt positiva, folk som jag inte känner har skrivit och tackat för att jag belyser vissa frågor och att jag varit modig. Det var kul att Alhaji tog med mig i programserien, för jag känner att det här är viktigt, säger han.

I programmet berättar Simon Sjödin bland annat om motgången 2012 då han inte togs ut till OS i London. Simförbundet, landslagskompisarna och annat simfolk var upprörda då de ansåg att Sjödin hade klarat alla kriterier, men Sveriges olympiska kommitté (SOK) vek sig inte och sade blankt nej.

Plågsam sidsteppning

Sjödin var nära att lägga av, men beslöt sig för att visa att SOK hade gjort fel och fick sin revansch när han kvalade in till Rio 2016, hans andra OS. Men under alla år har Simon Sjödin funderat på om sidsteppningen 2012 ”beror på min hudfärg, min bakgrund eller att jag inte är en bra person”, som han uttryckte det i programmet.

Simon Sjödin säger att han undvikit ta en offentlig kamp mot bland annat rasism under sin tid som aktiv ”för att han haft fullt upp med karriären”.

Men i framtiden finns tiden.

– Varje individ har ett ansvar. Självklart kommer jag att engagera mig i simkunnighet och rasism och sådant som ligger mig varmt om hjärtat. Jag kommer att försöka vara en ambassadör och se till att simningen är exemplarisk när det gäller inkludering och respekt mot varandra, säger han.