Elvira Öberg under en tävling i skidskytte. Foto: Bildbyrån

Så jobbar skidskyttegymnasierna med energifrågan

Uppdaterad
Publicerad

Elvira Öberg upplevde att hon höjde sin kunskapsnivå rejält i frågor om kost och energi när hon tog klivet från elitidrottsgymnasiet till landslaget.

SVT Sport har pratat med två specialidrottslärare på riksidrottsgymnasierna (RIG) i skidskytte, som efterfrågar mer resurser för att kunna lyfta de här ämnena ännu mer med eleverna.

Frågan hur mycket energi kroppen behöver för att prestera är av yttersta vikt för en elitidrottare. Många skidskyttar börjar dessutom sin satsning mot toppen tidigt i de formbara tonåren. 

– Gymnasieungdomar har inte alltid den bästa kollen på mat och kost, även om det skiljer ganska mycket mellan olika individer. Vissa har inte så mycket erfarenhet av att laga mat till exempel, säger specialidrottsläraren Kari Korpela på RIG Sollefteå. 

Hur jobbar ni med den här typen av frågor?   

– Det finns med i våra kursplaner för specialidrott som är ett ämne i skolan. Det handlar om kostkunskap och näringslära, där vi går igenom energibrist ganska noggrant, både i teori och genom praktiska inslag som matlagning. 

Och vad händer om ni märker att nån äter för lite?   

– Vi har en elevhälsa som har ganska bra koll på den biten. Det kan gå lite tid innan vi snappar upp det, men när vi gör det agerar vi genom skolsköterska och läkare. Vi kan också ta hjälp av RF, säger Kari Korpela. 

Elvira Öberg om klivet upp i landslaget: ”Enorm skillnad”

Men han konstaterar också att elitidrottsutbildningen inte kan hålla samma nivå som landslaget.   

– Det är klart att Elvira i landslaget får mycket mer individuell hjälp, där en kostrådgivare kan gå in väldigt noggrant och mäta maten till exempel. Sådant har inte vi möjlighet till. 

”De ska gå på mattelektionerna också”

Han får medhåll av Leif Andersson, specialidrottslärare på RIG Torsby.   

– Den största skillnaden mellan riksidrottsgymnasiet och landslaget är att vi arbetar i en skolmiljö. Vi har haft elever som tycker verksamheten borde vara mer elitanpassad och tillspetsad, att de ska kunna träna mer och få stöttning på alla områden på ett professionellt sätt. Men i skolmiljön finns andra delar att ta hänsyn till. De ska exempelvis gå på mattelektionerna också.    

Hur mycket stöd skolan kan ge eleverna i ämnen som kosthållning och energiintag, blir av den anledningen en fråga om resurser, menar Leif Andersson.

Får bidrag från riksidrottsförbundet

RF fördelar ett statsbidrag per elev till de huvudmän, oftast kommunen där skolan ligger, som bedriver RIG-verksamhet. Det handlar om lärarlöner i ämnet specialidrott eller annat resursstöd inom fysiologi, nutrition, psykologi och medicin.

Inom det idrottsmedicinska området finns också stöd till eleverna via en hälsoapp och erbjudande om elitidrottsförsäkring.   

– Men bidraget är ganska små summor i sammanhanget. Allt kostar ju pengar. Vi skulle kunna göra mer än vad vi klarar av i dag, men det är fortfarande mycket som faller tillbaka på huvudmannen, säger Leif Andersson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.