Henrik Kristoffersen har svårt att se att alpinsporten skulle gynnas av ett nytt mästerskap. Foto: Bildbyrån

Delade åsikter i Norge om FIS-games: ”Hur ska du genomföra det?”

Uppdaterad
Publicerad

I februari 2024 kan det nya vintermästerskapet ”FIS-games”, ett sorts ”mini-OS” avgöras för första gången.

De norska längdskidåkarna uppskattar initiativet – men alpinstjärnan Henrik Kristoffersen är inte särskilt imponerad.

– Alpint klarar sig väldigt fint själv, höll jag på att säga, säger 28-åringen enligt VG.

Internationella skidförbundet, Fis, vill höja intresset för sina discipliner och planerar därför att samla alla grenar vart fjärde år, när det inte är VM eller OS, i samma land och arrangera tävlingar parallellt.

De svenska längdskidåkarna är positiva till det nya mästerskapet.

– Då får vi inte de mästerskaps-fria åren vi haft vart fjärde år, det blir en ny grej, men samtidigt tycker jag att vi ska våga var nyfikna och titta på nya spännande event för att få sporten att växa ytterligare, jag ser mest bara fördelar med det, har sprintern Emma Ribom tidigare sagt till SVT Sport.

Även de norska åkarna, med storstjärnan Johannes Hösflot Kläbo i spetsen, är positiva.

– Det är ett koncept som jag tycker verkar väldigt spännande. Det finns alla anledning att stötta ett sådant initiativ, säger Kläbo till VG.

”Alpint klarar sig fint själv”

Men landsmannen Henrik Kristoffersen, med två OS-medaljer och en VM-medalj i alpint, är betydligt mer skeptisk.

– Hur ska du genomföra det? Var ska du ha plats med så många människor?, frågar sig Kristoffersen och fortsätter:

– Alpint klarar sig väldigt fint själv, höll jag på att säga. Alpint är så pass stort internationellt. I Norge har väl i stort sett längdskidåkarna fått frågor om det. Backhoppning och alpint är mycket större än längdskidåkning i utlandet. Backhoppning klarar sig också fint utan.

SE MER: Eliasch om planen för nya vintermästerskapet (25 oktober 2022)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.