2008 slog Charlotte Kalla igenom med dunder och brak när hon vann Tour de Ski som 20-åring. Genombrottet blev också en prövning mentalt när allt fler började dra i henne som det nya affischnamnet för svensk skidåkning.

– Då blev det som att alla samtidigt ville ha en bit och jag skulle försöka vara ödmjuk och tillräcklig. Jag ville också visa för mig själv att jag inte hade ändrats för att jag fått framgångar. Jag ville fortsätta att ge av mig själv, berättar Kalla i P1:s söndagsintervju.

– I perioder har jag verkligen känt att jag haft svårt att räcka till. Det har varit på bekostnad av min egen energi. Jag har tagit helt slut i perioder. Det är så roligt att göra andra glada.

”Kan vara elak mot mig själv”

Året efter det stora genombrottet, 2009, blev VM ett misslyckande för Kalla som inte lyckades ta någon medalj. Hon berättar att tunga känslor sköljde över henne.

– Det får för stora proportioner. Det är lätt att värdesätta sig själv som person utifrån det man gör. Man går för mycket upp i känslorna av skam, att man är värdelös. Jag kan vara ganska elak mot mig själv när jag hamnar i de situationerna. Säga saker åt mig själv som jag aldrig skulle säga åt någon annan.

Vad då?

– Just känslan av att vara värdelös. Det grundar sig i att jag skäms, att jag lägger ner så mycket tid och så blir det ändå bara det här... Det är så dumt många gånger, att den känslan ska få ta överhanden. Det är en stark känsla, en obehaglig känsla.

Träningen har varit räddningen

Trots att Kalla gått igenom tunga perioder privat, menar hon att hon ändå kunnat prestera i skidspåren.

– Ibland har träningen varit räddningen. Att jag har fått ha mina rutiner och kunnat gå upp i min satsning ännu mer. 2016 var utmanande på många sätt men det är också i det man växer som människa och fattar viktiga beslut. Det är kanske aldrig tajming för att fatta tuffa beslut.

ARKIV: Kalla: ”Jag har mer att ge” (15 april 2020)