Cenk Demiroglu, till vänster, och SOK:s Peter Reinebo, till höger. Foto: Umeå universitet/TT/Bildbyrån

Klimatforskaren om konstsnö: ”Kommer inte hjälpa”

Uppdaterad
Publicerad

Bara en tidigare värdstad för vinter-OS kan arrangera spelen på ett ”rättvist och säkert sätt” i slutet av seklet. Det visar en ny studie från University of Waterloo.

Mildare vintrar gör att behovet av konstsnö blir allt större.

– Vi går mot en framtid där vi har vattenbrist även i Sverige, ska du i sådana tider använda teknik som suger ut allt vatten i systemet för att kunna åka skidor? säger Cenk Demiroglu, klimatforskare och lektor vid Umeå universitet.

Nyligen publicerade SVT Sport en granskning som visar att om klimatförändringarna fortsätter i samma takt som i dag, kommer vintersäsongen att bli en hel månad kortare på flera klassiska vintersportorter innan 2099.

Nu visar en studie från University of Waterloo i Kanada på liknande utveckling.

Enligt studien kommer bara en (Sapporo, Japan) av totalt 21 tidigare värdstäder för vinter-OS på ett ”rättvist och säkert sätt” kunna arrangera OS i framtiden, om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt.

”Blir komplicerat”

Cenk Demiroglu, lektor vid Umeå universitet, har forskat på området i över tio år och är inte förvånad över studiens resultat.

– Den här studien visar verkligen hur komplicerat det blir för framtida OS-projekt. Vi ser hur klimatförändringarna blir verklighet och vilken effekt utsläppen får, säger Cenk Demiroglu till SVT Sport.

Ett exempel i studien är Vancouver, som arrangerade OS 2010 och som är en av städerna som anmält intresse inför 2030. Där kommer det enligt studien att vara snöbrist och regna hälften av dagarna i februari, i slutet av seklet.

– Regn hälften av alla dagar i februari, det är galet under ett vinterevent, säger Demiroglu.

Behovet av konstsnö ökar

För att de tidigare värdstäderna, och många andra vintersportorter, ska kunna arrangera tävlingar i framtiden krävs med andra ord konstsnö. Men det ser inte Demiroglu som en hållbar lösning.

– För det första är det kostsamt. Ju mindre snö du har desto mer måste du tillverka och spendera pengar på. Vi går också mot en framtid där vi har vattenbrist även i Sverige, ska du i sådana tider använda teknik som suger ut allt vatten i systemet för att kunna åka skidor?

Klimatforskaren menar att temperaturen kommer att öka så mycket att det inte kommer att räcka med investeringar i konstsnöanläggningar.

– Även om du har obegränsat med pengar och vatten så kommer det till slut inte att hjälpa, för det kommer vara för varmt att göra snö, säger Demiroglu.

Internationella olympiska kommittén, IOK, berättar i en artikel på sin hemsida om sin strategi kring konstsnö och valet av framtida värdstäder. Där skriver IOK bland annat att konstsnö använts i alla vinterspel sedan 2010 och att det till och med bidrar till säkrare tävlingar.

”Att den är kontrollerbar och flexibel gör att konstsnö passar bättre än den naturliga varianten, för att utveckla tävlingsbanor”.

SVT Sport har sökt svenska IOK-ledamoten Gunilla Lindberg men inte fått svar.

SOK håller inte med

Peter Reinebo, verksamhetschef i Sveriges olympiska kommitté (SOK), var med när Sverige sökte OS senast.

Han håller inte med Cenk Demiroglu, utan lyfter fram just konstsnö som en lösning för att kunna arrangera tävlingar på orter som får allt mindre natursnö.

– Jag förstår att man reagerar så och jag vet inte vad han (Demiroglu, reds anm) har på fötterna men det är väldigt lätt att säga att det går åt mycket vatten och det kostar mycket och då kan man inte svara emot, säger Reinebo.

– Men jag skulle vilja svara emot där. Med den modernaste tekniken och nya metoder och sådant som också är på framfart så är det absolut försvarbart.

Med tanke på att vintrarna blir allt varmare, känner du någon oro för att Sverige inte kommer att kunna arrangera vinter-OS i framtiden?

– Nej det gör jag inte. Arenorna som vi behöver finns redan till väldigt stor del, och de finns uppe i norr. Jag kan ändå tänka mig att Åres placering och de tekniska förutsättningarna som man kan få till kopplat till Åre, de tror jag håller väldigt bra.

KLIPP: Tre frågor om varmare vintrar (19 januari 2022)

Så gick studien till

University of Waterloo i Kanada, med Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning i spetsen, står bakom studien som består av två delar.

Scott och hans forskarkollegor har dels analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. Eftersom studien fokuserar på OS är analysen av vädret koncentrerad till februari, då OS arrangeras.

Parametrarna man tittat på är: Antal dagar med mindre än 10 centimeter snö på marken, antal dagar med regn, antal dagar med våt snö och antal dagar när det är för kallt (-20 och kallare) eller för varmt (+10 eller varmare).

Studien består också av en enkätundersökning. Då studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt har knappt 400 elitidrottare och tränare tillfrågats i en enkät. I enkäten uppgav 89 procent att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.