Egentligen var beslutet redan fattat. Drömmen med VM-guld på hemmaplan var uppfylld. Men pandemin, som skördat över 50 000 liv i Italien, gav stjärnan tid att tänka om. Och hemma-VM i Antholz i februari när hon målade skidskyttehimlen i grönt, vitt och rött gav henne en nytändning och förlängde karriären.

– Jag funderade på att sluta. Men motivationen kom tillbaka efter lockdown. Jag har fortfarande en vilja att träna och VM gav mig positiva vibbar. Därför valde jag att fortsätta. Det är väldigt tungt med mycket press runt loppen och alla hade förväntningar. Det var också mycket utanför arenan. Folk ser ju inte att man gör såna saker, men det är inte lätt att hantera allt det.

Skulle det inte vara lite tidigt att sluta nu eftersom du fortfarande är ung?

– Jag vet inte om jag kan fortsätta att utvecklas och bli bättre. Förra säsongen var min bästa och jag vet inte om jag kan slå det. Det kommer också fram yngre åkare. Men det handlar om helheten och inte bara träningen. Den kan jag hålla på med tills jag är 50. Det handlar mer om helheten med pressen, resandet och alla sponsormöten. Det är ett väldigt stressigt liv. 

Nu siktar du mot OS?

– Ja, det är ju bara ett år och några månader dit. Så det är inte så lång tid. Det kan vara väldigt bra att avsluta karriären där. Det beror också lite på hur den här säsongen går och den kommer att vara rätt annorlunda. Jag vet inte hur motiverad jag är efter den. Men som sagt, ett år och några månader är inte så mycket, hehe.

Vad tänker du om säsongen, kan du ta en tredje raka totala världscuptitel?

– Jag är alltid orolig inför varje lopp, för att jag inte ska prestera. För folk förväntar sig mycket och är väldigt kritiska ifall jag inte levererar. Jag hoppas att jag är bland de tio bästa efter säsongen, eller de fem bästa. Men det är ett konstigt år och det är svårt att säga.