Det svenska officiella temperaturrekordet på 38 grader har uppnåtts vid två tillfällen. Den nionde juli 1933 i uppländska Ultuna och den 30 juni 1947 i småländska Målilla. Det finns privata mätningar på över 40 grader som ratats därför att de inte gjorts på rätt sätt.
Väderläget
Vid bägge tillfällen har ett högtryck med centrum strax öster om landet fört het luft från södra Europa upp över Skandinavien under cirka en veckas tid. Skillnaden mellan situationerna ligger i avslutningen där den ena värmeböljan tynade bort medan den andre lämnade med buller och bång.
1933
Under en mycket het vecka i juli fick många värmeslag men antalet dödsfall var lyckligtvis få. Ultunas notering på 38 grader suddade ut landets då gällande temperaturrekord på 36,8 grader i Jokkmokk från 1928. Torka ledde till bränder och brandkårerna hann knappt komma in till stationerna innan det var dags att fara ut igen.
Enligt Expressen simmade Stockholm i ett hav av värme på både gott och ont. Stadens invånare flydde stenöknen och vartenda badbart vattendrag var fullpackat. Efter ett par dagar var det omöjligt att köpa sig svalka när lagren av både glass och läskedryck tagit slut.
Uttorkning
Jag har själv fått värmeslag under några av mina resor utomlands. Konstigast var att bli kissnödig nästan direkt efter att jag druckit vatten, vilket för mig är en märklig reaktion i ett farligt tillstånd när kroppen borde behålla så mycket vätska som möjligt. Det tillsammans med illamående och trötthet fick mig och min fru att tro på magsjuka med whiskey som botemedel. Kuren hjälpte absolut inte och fick mig bara att må ännu sämre. Men efter att Helene räknat ut vad det rörde sig om redde det hela ut sig med vätskeersättning och 20 timmars sömn. Senare har jag fått förklarat för mig att kroppen vid värmeslag gör sig av med vatten för att den svettat ut de ämnen som binder vätska. Utan salter och mineraler går vätskan förlorad och kroppen tappar snabbt sin förmåga att styra sin temperatur och resultatet blir yrsel, trötthet och orkeslöshet.
1947
Värmen i slutet av juni tvingade människor mot svalkan. Enligt Expressen den 1 juli var det mycket svårt med restaurangbesök därför att servitörer och servitriser också gett upp för värmen och farit till badstränderna. Aftonbladet skrev om de många fallen med dödlig utgång av bi- och getingsting och spekulerade om insekternas ökade farlighet kunde kopplas till att folk gick omkring tunt klädda och därmed blev lättare att angripa.
I det lika heta Danmark dog frisörmästare Dwigant på Stenosgade i Köpenhamn med rakkniven i högsta hugg. Den svenske turist som satt i frisörstolen blev tydligen så förskräckt att han sprang från platsen. Han söktes senare av polisen men det är okänt om han hittades eller inte.
Värmeböljan slutade med ett så kraftigt oväder att komminister Einar Landgren kastats omkull under tiden som blixten träffade Nora kyrka åtta gånger. Vilket direkt förkastar sanningshalten i talesättet ’blixten slår aldrig ner två gånger på samma ställe”.
Källor:
Expressen
Aftonbladet
SMHI
NOAA