Sommaren 2018 var extrem på så många plan. Maj var exceptionellt varm – en fullvärdig sommarmånad. Juli ska vi inte ens prata om. Torkan var extrem och grundvattennivåerna dök. Stora skogsområden brann ner, det nödslaktades, det var rekord i antal 30-gradersdagar och mycket annat. Förutsatt att man inte lider eller blir sjuk av värme, var sommaren 2018 också ett praktexempel på den där varma sommaren som ”alla” – eller i alla fall många semesterfirare – längtar efter.
Liknande konsekvenser – men själva vädersituationen då?
Under maj och juni regnade det väldigt lite och det ställde till det för jordbruket. Vi befann oss mer eller mindre i en högtrycksbetonad situation under denna period. Konsekvenserna påminde mycket om våren och försommaren 2018. Men var det storskaliga väderläget under våren och försommaren samma nu som då? – Svaret är nej. Det fanns viktiga skillnader i vädrets beteende när man jämför våren och försommaren 2023 med samma period 2018. Detta gjorde också avtryck i världshaven, särskilt i Atlanten och norra Stilla havet som hade helt olika temperaturfördelningar jämfört med 2018.
Summerat över perioden juni-augusti dominerade det storskaliga väderläget i bilden ovan under sommaren 2018. Vare sig man minns det eller inte så varierade vädret även under denna heta sommar, men detta blev det dominerande avtrycket. Maj följde också samma spår. Notera särskilt området Atlanten-Europa-Grönland. Den här konfigurationen kallas för +SNAO, alltså den positiva fasen av sommarvarianten på NAO. Vintervarianten av +NAO har hela det paketet förskjutet åt sydost (typiskt för mild vinter).
I den här bilden ser vi underlaget för vår sommaröversikt. Jämför gärna med bilden ovan. En högtryckssommar i sin helhet, absolut, men det finns en hel del påtagliga skillnader om man jämför med 2018. En storskalig situation som ovan borde ge en varm sommar som helhet med både en och annan värmebölja, men samtidigt ökar sannolikheten för att blötare och åskrikare inslag inträffar oftare än det skulle göra i ett 2018-scenario (+SNAO). Kortfattat tog vi fram det här scenariot baserat på en rad olika forskningsrapporter, år bakåt i tiden med liknande förutsättningar samt månads- och säsongsprognoser för utvecklingen i tropikerna.
Det verkliga utfallet visar på något intressant. Verkligheten har en hel del gemensamt med översikten, detta trots att verifikationen i norra Europa inte är bra. Det förklarar också varför exempelvis Väst- och Centraleuropa landar ganska bra trots allt. I verkligheten har de storskaliga vädersystemen hamnat längre norrut i medeltal jämfört med översikten, men den ost-västliga (longitudinella) placeringen är inte alls dum. Hade vi kunnat förutse detta och fått ett bättre resultat även i norra Europa? – Ja, det är möjligt att vi missade något som åtminstone borde väckt misstanke. Det är inte helt och hållet en slump att det blivit såhär. Vi jobbar vidare på att analysera detta så noga som möjligt inför framtida översikter.