Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Till vänster månadens medeltemperatur de 26 första dygnen jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens nederbördsmängder i procent de första 26 dygnen jämfört med samma referensperiod. Foto: SVT

Julen ut och vintern in

Publicerad

Efter en mild inledning på månaden kom vintervädret till slut igång i hela landet.

Många sörlänningar hade nog började tvivla på om det skulle bli någon vinter att tala om. Men när det var dags för att kasta ut julen pekade väderprognosen på en rejäl omläggning. Det slog snabbt om efter att ett omfattande regnväder dragit bort österut den 9 januari. Kalluft följde i hela landet, och det väderläget står sig än.

Kallt och torrt i nordväst, milt och blött i övrigt

Den milda inledning gör att det trots kallare väder senare i månaden sammanlagt är mildare än brukligt i Götaland, Svealand och sydöstra Norrland. I nordvästra Norrland har det däremot varit kallare än normalt under de inledande 26 dygnen av månaden.

Nederbördsfördelningen över landet har stora likheter med temperaturfördelningen. Det har hittills varit en blöt månad i stora delar av landet, med undantag för nordvästra Norrland som haft torrt.

Milda sydvästvindar gav höga flöden

Månaden inleddes med ett milt sydvästvindläge i hela landet. Snön och vintervädret förde ett tillbakadraget liv när flera regnväder drog in över landet från sydväst. Av och till blåste det också stormvindar i fjällen. Medelvinden nådde som högst 32 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på kvällen den 2 januari. Det är den högsta medelvinden som uppmätts hittills i månaden.

Månadens hittills högsta temperatur noterades i de olika landsdelarna den 7–8 januari, och som prognosen ser ut för månaden sista dygn behövs mer än ett mirakel för att dessa noteringar ska förändras:

I Götaland 9,3 grader i Kristianstad i nordöstra Skåne den 7 januari,

i Svealand 8,2 grader på Örebro flygplats i Närke den 7 januari,

i södra Norrland 6,7 grader i Delsbo i norra Hälsingland den 8 januari

och i norra Norrland 3,6 grader i Holmön vid Västerbottenkusten den 8 januari.

Det regniga vädret i slutet av december och början av januari gjorde att det efterhand blev höga eller lokalt mycket höga flöden i västra Götaland och sydvästra Svealand. Det började den 3 januari med varning för höga flöden västra Värmland, däribland i Byälven. Den 7 januari utökades varningen till att även gälla norra Dalsland och Upperudsälven. Den 10–15 januari var det till och med varning för mycket höga flöden i Upperudsälven. Även i Ätran nådde flödesnivåerna ett tag höga nivåer. När kylan tog över i månadens mitt kulminerade flödena, varvid varning efter varning plockades bort och den 21 januari var samtliga varningar passé.

Omfattande regnväder

När trettonhelgen var över och vardagen åter gjort sig påmind började en omläggning synas i väderprognosunderlaget. Den 9 januari drog månadens mest omfattande regnväder österut över Götaland och östra Svealand. Det föll över 20 mm på många platser. En plats, Fotskäl i västligaste Västergötland fick över 30 mm. Deras dygnsnederbördsmängd 31 mm den 9 januari är månadens hittills största i landet. Det blåste också upp till och blev mycket hårda vindbyar i Skåne kring midnatt den 9–10 januari när regnet svischade österut. Högst byvind över land noterades vid sydkusten, närmare bestämt i Rynge med 24 m/s.

Utöver detta tillfälle blåste det mycket hårda vindbyar i Skåne vid två andra tillfällen under månaden, först mitt på dagen den 12 januari (Kristianstad 22 m/s som högst), och sedan kring midnatt och under inledningen av den 20 januari (Malmö-Sturup 24 m/s som högst).

Vinter i hela landet

När regnet drog bort österut följde kyliga nordvindar i hela landet. Snön och kylan gjorde väglaget blev mer oberäkneligt. Den meteorologiska vintern tog ett stor kliv ner över Götaland när kylan tog över i landet, och med ytterligare kalluft senare i månad fick de sista stationer i landet officiellt vinter den 22 januari.

Den 10–11 januari låg ett smalt stråk med snöbyar in över Västerbottenskusten. Snöby efter snöby matades in från Skellefteåbuktens snöbyskapande vatten och mycket av snön föll just över mätstationen Mårtensboda. Från morgonen den 10 januari till morgonen den 12 januari ökade snödjupet med hela 77 cm!

När väl vinterkylan letade sig söderut över landet följde snögränsen med. I hela Norrland och Svealand la sig snön, och snögränsen letade sig allt längre söderut över Götaland. Från och med den 18 januari har större delen av landet haft snö, bara delar av Götaland undantaget. Månadens hittills högsta snödjup i de olika landsdelarna är:

I Götaland 30 cm i Regna i nordligaste Östergötland den 16–17 januari,

i Svealand 110 cm i Gördalen i norra Dalarna den 20–24 januari,

i södra Norrland 60 cm i Häggberget i sydvästra Hälsingland den 16–17 januari och den 20–27 januari

och i norra Norrland 97 cm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen den 19 januari och den 27 januari.

Sträng kyla

Kylan blev efterhand extrem lägst i norr. Den 19 januari noterades nytt säsongslägsta med 41,9 minusgrader i Karesuando i nordligaste Lappland. Dygnet därpå blev det ännu kallare, 42,7 minusgrader. Det är den lägsta januaritemperaturen som uppmätts i landet sedan 1999. För övriga landsdelar är månadens hittills lägsta temperatur:

I Götaland 18,4 minusgrader i Malmslätt utanför Linköping i Östergötland den 13 januari,

i Svealand 33,4 minusgrader i Storbo i nordligaste Dalarna den 21 januari

och i södra Norrland 34,9 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 24 januari.

Den 24–26 januari var det enbart minusgrader i hela landet. Därmed blev det vad som kallas för nationella isdygn dessa tre dygn, vilket inte händer varje år.

Nu på lördag, den 1 februari, kommer den slutliga månadskrönikan. Då publiceras som vanligt även ett 90 sekunder långt inslag samt den korta textvarianten på SVT Text sid 417.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.