Alla väderprognoser som görs idag beräknas i grunden av vädermodeller. Det finns olika modeller, både sådana som beräknar vädret över hela jorden och mer regionalt. De globala vädermodellerna beräknar ofta vädret så långt som 10 eller ibland upp till 15 dygn.

Vädermodellerna blir bara bättre och bättre med åren och även om det ibland kan kännas som att det ”ofta blir fel” kanske ”felen” egentligen är väldigt lokala – just där man befinner sig. Många skulle nog häpna hur bra modellerna ofta är på att ”fånga verkligheten”. Detaljer i vädret är svåra att få helt ”rätt” längre fram än ett eller ett par dygn på sin höjd. Tittar man därför på en ortsprognos på datorn eller i någon applikation i mobilen kommer förutsättningarna på längre sikt förmodligen skifta en del lokalt även om själva vädersituationen på stor skala är ganska säker.

Det finns situationer när vädermodellerna inte är bra på att hantera väderutvecklingen vilket kan medföra mer storskaliga fel. Ett mycket bra exempel är den vädersituation som präglat större delen av vintern 2017-2018. Titta gärna på bilden och följ med i texten nedan:

• Över Nordamerika, kanske främst över Kanada men periodvis även stora delar av USA, har det legat en luftmassa med mycket kall luft.  
• Över USA, främst södra men periodvis också norra, har det istället legat rätt varmt luft.  
• Den stora temperaturskillnaden har gjort att det bildats kraftiga lågtryck, framförallt i det rödmarkerade området.  
• Samtidigt försöker kallare luft etablera sig österifrån över Skandinavien vilket kan kopplas till högtryck över nordvästra Ryssland eller Barents hav, vilket ofta kunnat ses i prognoserna.  
• Vädermodellen har inte hanterat lågtrycksbildningen över Nordamerika särskilt bra, utan ofta underskattat lågtryckens styrka.  
• Resultatet blir att det efter flera prognoser med kyla på längre sikt plötsligt slår om totalt och istället får in mildluft när lågtrycken drar in med full kraft. I en del fall har det sedan blivit det verkliga utfallet, i andra har den något kallare luften hållit sig kvar då högtrycksvarianten hoppat tillbaka något.  
• Vädersituationen gör det alltså svårt att avgöra hur pass säker prognosen på längre sikt är, eftersom vädermodellerna blir väldigt opålitliga. Som meteorolog står man handfallen om man till exempel väljer att tro på den kallare varianten men att det sedan blir precis tvärtom.