Hösten kommer i många steg. Alltifrån skolstart och surströmmingspremiär, via en avklingande bär- och fruktsäsong till höstlövens färgprakt och nattfrostens intåg.

Den meteorologiska gränsen för höst är när vi kryper under 10 grader sett till dygnets genomsnittliga temperatur. Hösten tar ofta över i delar av fjällvärlden redan i augusti. Den stora höstentrémånaden är annars september, då hösten tar klivet från norra Norrlands inland ner till Götalands inland.

Vid kusterna hänger sommaren kvar längre än i inlandet, för det uppvärmda havsvattnet dämpar nattkylan och därmed blir dygnsmedeltemperaturen högre. Svenskt rekord för sen höststart är den 19 november 2015 i Utklippan, Blekinge och i Skillinge, Skåne.

Definition av meteorologisk höst

– Fem dygn på raken där varje enskilt dygn har en dygnsmedeltemperatur under 10,0 grader.

– Tidigaste möjliga datum för höstens ankomst är den 1 augusti.

– När villkoren uppfyllts räknas datumet för det första av de fem dygnen som höstens ankomst.

Brytdatumet den 1 augusti innebär också att om det inte blivit sommar kan våren aldrig pågå längre än till och med den 31 juli. Om temperaturen omkring den 1 augusti pendlar upp och ner kring en medeltemperatur på 10 grader råder ingen definierad årstid förrän man får fem hösttempererade dygn på raken under 10,0 grader. Teoretiskt kan även sommaren anlända efter den 1 augusti, förutsatt att man får fem sommarvarma dygn på raken innan hösten hinner anlända.

Senare start än tidigare

Höstens normala ankomst har senarelagts i och med bytet till referensperioden 1991–2020 mot den tidigvarande 1961–1990. Skillnaden är cirka en vecka, med störst förändring i norr där det lokalt handlar om två veckor. Det är föga förvånande med tanke på att såväl augusti som september nu är tydligt varmare än tidigare.

Nästintill hela landet har nu en senare höststart än tidigare. Dock är förändringen i snitt något mindre för kustområdena i söder jämfört med övriga landet. Lokalt är normalt startdatum helt oförändrat.