Alla har nog sin egen uppfattning om när sommaren anländer oavsett om det är syrenblomningen, skolavslutningen, första gräsklippningen eller premiärdoppet som är måttstocken.

Den meteorologiska definitionen baserar på dygnets medeltemperatur. Om det är mulet och grått med en skapligt jämn temperatur över dygnet kan det därmed bli sommar fast man kanske inte upplever det så. Hellre tar man då soliga och varma dagar som följs av lite småkyliga, ett väder som med en tillräckligt hög dygnsmedeltemperatur gör att sommaren anses kommen.

Definition av meteorologisk sommar

– Fem dygn på raken där varje enskilt dygn måste ha en medeltemperatur på 10,0 grader eller högre.

– När villkoret uppfyllts räknas datumet för det första av de fem dygnen som sommarens ankomst.

Svenskt datumrekord för tidig sommar är den 6 april 2024 i Malmö, Kristianstad och Karlshamn. Längsta sommaren noterades samma år, för i Kristianstad höll sommaren sig kvar till och med den 1 november 2024, sammanlagt 210 dygn.

Lokalt ingen sommar alls

Sommarens normala ankomst har förskjutits nu när vi övergått till referensperioden 1991–2020 mot tidigare 1961–1990. I Götaland är starten tidigarelagd med cirka en vecka, medan det bara handlar om en handfull dagar om ens det i övrigt. För främst i de södra fjällen, från Dalarna upp till Jämtland anländer sommaren senare nu än tidigare, vilket rimmar bra med att medeltemperaturen för maj och juni är lägre nu än tidigare.

I snitt når aldrig sommaren till de mest svårtillgängliga dalgångarna i Lapplands- och Jämtlandsfjällen. Bland officiella mätstationer gäller det Tarfala och Stekenjokk i Lappland samt Blåhammaren och Åreskutan i Jämtland. Under åren 1991–2020 var det vanligaste där att sommaren uteblev, varvid normaldatum för sommarens ankomst saknas.