Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Kort om årstiden vår.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s meteorolog Per Stenborg berättar om meteorologisk vår och hur den är definierad. Foto: SVT

När brukar det bli vår?

Uppdaterad
Publicerad

Bland årstiderna är kanske våren den mest efterlängtade av många. Solen värmer alltmer och dagarna blir allt längre.

Det finns givetvis många definitioner för när våren anlänt. Den något yxiga meteorologiska definitionen baseras enbart på dygnsmedeltemperatur. Är medeltemperaturen över 0 grader sju dygn på raken är det vår. Det finns dock en viktig förutsättning till, och det är att det första möjliga datumet för vårens ankomst är satt till den 15 februari. Det är gjort så för att undvika att en kortare mildperiod under vintern ska räknas som vår. Väderåret vänder i Sydsverige kring månadsskiftet januari–februari, vilket gör att det från mitten av februari är en tydlig trend åt det varmare hållet.

Vårens normala ankomst baserat på referensåren 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Definition av meteorologisk vår

– Sju dygn på raken där varje enskilt dygn måste ha en medeltemperatur över 0,0 grader.

– Ett första möjligt datum för vårens ankomst är satt till den 15 februari.

– När villkoren uppfyllts räknas datumet för det första av de sju dygnen som vårens ankomst.

Brytdatumet den 15 februari innebär också att om det aldrig blir meteorologisk vinter (fem dygn på raken med en medeltemperatur på 0,0 grader eller lägre) kan hösten inte pågå längre än till och med den 14 februari. Om temperaturen omkring den 15 februari pendlar kring medeltemperatur på 0 grader råder ingen definierad årstid förrän man får sju dygn på raken med över 0,0 grader. Teoretiskt kan även vintern komma efter den 15 februari om man får fem dygn på raken under 0 grader.

Lokalt ingen vinter alls

Vårens normala ankomst har förskjutits nu när vi övergått till referensperioden 1991–2020 mot tidigare 1961–1990. Förändringar är störst i söder med uppåt en månad tidigare nu mot tidigare. Bara mindre förändringar i norr, där det lokalt faktiskt är så att vårens normala ankomst inte förändrats alls utan till och med kommer någon dag senare nu.

Förändring av vårens normala start mellan nuvarande referensperioden 1991–2020 och den tidigare gällande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

För kustnära områden vid väst- och sydkusten liksom på Öland och Gotland är det normala nu att man inte har någon meteorologisk vinter alls, utan det är alltså statistiskt sett vanligast att gå direkt från höst till vår. Det gäller exempelvis Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Ystad, Simrishamn, Kristianstad, Karlshamn, Karlskrona och Visby.

VÅRENS NORMALA ANKOMST FÖR NÅGRA ORTER

Först ut om man räknar på faktisk start utan hänsyn till brytdatumet den 15 februari: Alnarp, Bollerup, Helsingborg, Lund, Munka-Ljungby, Sandhammaren, Stenshuvud och Örja i Skåne samt Östergarnsholm, Gotland och Ringhals, Halland den 5 februari

Malmö 15 februari (faktiskt datum 6 februari)

Göteborg 15 februari (faktiskt datum 7 februari)

Visby 15 februari (faktiskt datum 6 februari)

Jönköping 4 mars

Stockholm 2 mars

Karlstad 9 mars

Sundsvall 23 mars

Östersund 3 april

Umeå 4 april

Sorsele 15 april

Luleå 11 april

Kiruna 24 april

Sist ut: Tarfala, Lappland den 24 maj

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema normalt svenskt väder

Mer i ämnet