Många gånger dyker frågan upp om vilken eller vilka månader man ska ta semester för få sol och värme. Att försöka ställa en längre prognos ”månad för månad” är i dag inte möjligt på ett tillfredställande sätt, så det är inte det vi försöker göra här.

Resonemang och inte prognos

Vi har valt att inte kalla detta för prognos, utan ett översiktligt resonemang för vilken vädertyp som kan tänkas dominera eller överväga denna sommar och vad det kan betyda. Resonemanget bygger till stor del på resultat från en mängd vetenskapliga rapporter, jämförelser med tidigare år som har liknande förutsättningar som i år samt säsongsprognoser beräknade av modeller. Dock används dessa endast som komplement eftersom de generellt presterar dåligt över Europa.

Metoden inte vetenskapligt testad

Själva metoden är dock inte vetenskapligt testad, vilket innebär att det i nuläget inte finns några konkreta belägg för att den verkligen fungerar. Man kan betrakta detta som ett test och vår uppmuntran till er som läsare är helt enkelt att följa med på resan!

Scenario 1 (huvudscenario):

Periodvis varmt i delar av Centrala, östra och norra Europa

Sommaren i Skandinavien väntas till och från vara ganska högtrycksbetonad. I samband med det även periodvis varmt och torrt. Ett sådant väderläge innebär att lågtrycken oftare tar en nordlig bana, vilket gör att det främst är norra Skandinavien som får ta emot fler regnväder än södra och mellersta. Men periodvis når varmluften och det torrare vädret även dit. Det hela hänger ihop med att polarjetströmmen, som är en kraftig vind på hög höjd, ofta tar en nordlig bana. Förra året låg polarjetströmmen ovanligt sydligt vilket skärmade av norra Europa från värmen.

Ser man till hur kartan ser ut och det som beskrivs ovan kan det verka som att sommaren 2018 blir en solig och varm historia. Samtidigt så vore en sommar utan regn i Skandinavien högst anmärkningsvärd, det är i stort sett osannolikt. Vi ska alltså räkna med en och annan period med svalt och ostadigt väder, regn och regnskurar.

Långvarig värme kan också innebära fler intensiva regn lokalt, främst i form av kraftiga åskväder.

Bitvis ostadigt kring Italien och Balkan

I övrigt väntas ostadigt väder vara övervägande ner mot Italien och delar av Balkanhalvön, troligen främst i form av regn- och åskskurar. Spanien och Portugal får en normalvarm sommar. I Storbritannien och Frankrike är det mer osäkert, troligen blir det ganska varierande. Periodvis kan det bli riktigt varmt även där. Vid östra Medelhavet ser det ut att bli mindre extrem värme jämfört med de senaste somrarna. I dessa områden regnar det generellt sett inte på sommaren utom i undantagsfall.

Scenario 2:

Ett annat alternativ är att det ostadiga vädret i västra Europa får ännu mer utrymme, vilket skulle innebära att fler regnväder når in över Skandinavien väster- eller söderifrån. Då blir västra Skandinavien mer utsatt för regnväder och får därmed också en regnigare sommar, men fortfarande periodvis varmt. I östra Sverige och Finland blir det dock fortsatt något större sannolikhet för mer torrt väder även i det här scenariot.

Scenarierna är i stor skala rätt lika varandra, men små storskaliga skillnader kan ge stor påverkan lokalt. I det andra scenariot får lågtrycken i väster mer utrymme än i det första, vilket kan påverka vädret över ett område som är smalt och avlångt som Skandinavien.

Vad innebär en varm sommar i Skandinavien?

• Ett antal perioder med högsommarvärme (25 grader eller mer), antingen ett par längre eller flera korta över en längre period.
• Svala och regniga perioder förekommer, men i mindre utsträckning
• Ofta torrt – ökad risk för skogsbränder
• Hälsoproblem – högsommarvärme är ofta besvärligt för äldre eller sjuka personer och dessutom inte uppskattat av alla
• Risk för mycket kraftiga regnskurar, ofta med åska. Gäller speciellt vid långvarig värme.

Finns det något som talar för en sval och ostadig sommar?

Det finns inga garantier för att ovanstående resonemang slår in, även om en del tyder på det. Flera forskare menar att den låga isutbredningen i Arktis kan bidra till ostadigare somrar över Nord- och nordvästeuropa, likt de senaste åren. Isutbredningen är även låg i år. Det finns även ett par exempel då varmt väder under april och maj (med rejäl sommarvärme tidigt) följts av mer eller mindre ostadiga somrar. Bland dessa finns till exempel 1992, 1993, 2000 och 2016. Eftersom vädret inte har något minne är det dock svårt att dra några slutsatser utifrån det.

Säsongsprognosmodeller presterar generellt dåligt för Europa

Det finns en rad olika prognosmodeller som beräknar vad man kan kalla för ”medelvärdesväder” på längre sikt. Dessa presterar generellt bara bra i tropikerna och rätt dåligt i övrigt, speciellt över Europa. Allra sämst under våren och tidiga sommaren. Därför används dessa endast som komplement i det här resonemanget.