Denna verifikation skulle egentligen publicerats i höstas, men fick tyvärr skjutas upp i brist på tid.
I maj förra året publicerades en sommaröversikt såsom vi gjort under de senaste åren. Efteråt brukar vi presentera en form av verifikation på översikten. Egentligen kan det tyckas lite orättvist. Vi gör inte samma typ av ”offentlig” verifikation av våra ordinarie prognoser, mer än att vi kanske nämner större avvikelser i samband med någon av våra väderpresentationer. Som exempel kan det vara att det blev molnigare än väntat eller att det dök upp skurar som inte fanns med i prognosen dagen innan. Även när det gäller månadsöversikterna finns inte samma typ utförliga verifikation. Till skillnad från våra säsongsöversikter (som sommaröversikten) har månadsöversikterna kontinuerlig uppföljning och uppdateras då och då.
Vi gör dessa verifikationer eftersom säsongsöversikterna kan betraktas som ett experiment. Det är inte samma sak som att säsongsöversikerna är rena gissningar, absolut inte! Snarare är de framtagna utifrån en blandning av olika verktyg som används för att göra en samlad bedömning. Bland dessa ingår säsongsprognoser från olika institut, där framförallt utvecklingen i tropikerna är av intresse. Väderutvecklingen i tropikerna kan i högsta grad kan ha betydelse för hur vädret hos oss blir under en säsong. Samtidigt görs en så gedigen analys som möjligt av atmosfärens beteende och vad som kan tänkas hända framåt och varför. Därtill används även jämförbara år, så kallade analoga år, för att hitta olika exempel på hur det kan se ut under år med liknande förutsättningar i det globala vädret som innevarande år. Tillsammans med den forskning som finns tillgänglig kring storskaligt väder, kan man då resonera sig fram till olika slutsatser.
Varmt i sin helhet i norra Europa
I norra Europa blev sommaren övervägande varm, även om det inte ligger i jämförelse med sommaren 2018. Det var framförallt juni och juli som bjöd på det mesta av sommarvärmen och på vissa håll var den ihållande. Framförallt Finland upplevde ett par mer extrema väderhändelser i värmesammanhanget, men delvis även sydöstra Sverige. Augusti blev sedan en sval, ostadig och blöt på månad på flera håll i mellersta och norra Europa. Delar av Sverige fick uppleva regn av mer extrem karaktär under just augusti.
Väst- och Centraleuropa fick växlande väder med temperaturer som pendlade upp och ner. I sin helhet hamnar området runt sin normala medeltemperatur, med lutning åt det varmare hållet i öster och det svalare i väster. Bitvis regnade det en del och västra Tyskland och Belgien drabbades av exceptionellt svåra översvämningar. Kring Medelhavet var det rätt blandat. I det stora hela en ganska varm sommar. Speciellt delar av Balkan som upplevde extrem värme i augusti. Kring Svarta havet har dock mer skurbetonat väder haft ett visst övertag. På Iberiska halvön var det främst sydöstra Spanien som fick ett temperaturöverskott, medan Portugal hamnade omkring det normala eller strax under till och med.
Det är framförallt delar av Östeuropa och västra Ryssland som fick ta del av de största avvikelserna från det normala i värmeavseende. Här var det också övervägande torrt. Detta till följd av övervägande högtrycksbetonat väder och det var även detta högtryck som bitvis sträckte sig in över Skandinavien och Finland i juni och juli.
Graderad verifikation
Den här graderingen utgår inte från att verifiera hur rätt översikten blev. Snarare är utgångspunkten en avvägning av hur mycket den samlade verklighetsbilden får avvika från översikten för att ändå kunna godkännas. Någon gräns måste man ju dra. Se gärna riktlinjerna i faktarutan längre ner.
- Skandinavien och Finland: Bra träff med undantag för de norra delarna En stor del av Skandinavien och Finland verifierar tillräckligt bra, men inte i de norra delarna. Det är framförallt nordvästra Skandinavien som blev betydligt varmare i sin helhet och dessutom torrare än översikten angav. Området med extra mycket regn i mellersta samt sydöstra Sverige som inte fanns med i översikten kan framförallt tillskrivas enskilda väderhändelser i augusti av mer extrem karaktär. Västsverige blev också ovanligt torrt i juni vilket ger samma effekt men motsatt resultat. Denna typ av enskilda händelser går inte att förutse så långt i förväg och kan därför inte få för stor vikt i bedömningen. Sverige Enligt översikten skulle det regna något mer i Västsverige (även Danmark och Sydnorge) och Östersjönlandskapen (sydöstra Sverige) skulle generellt bli torrast och varmast totalt sett. Detta stämmer i det stora hela bra, särskilt för juli månad. När det gäller värmen blir det tydligt om man räknar antalet högsommardagar i respektive område (klart flest i Östersjölandskapen). Antal dagar med regn är mer komplicerat eftersom det ofta rört sig om skurar, men just i juli var det generellt lite mer regn i västra Götaland och västra Svealand. Allt som allt och särskilt när man väger in hur det storskaliga strömningsmönstret verifierat (se längre ner) så är resultatet tillräckligt bra och därmed godkänt i större delen av Sverige, med undantag för delar av norra Norrland som blev både varmare och torrare än väntat. Detta hänger ihop med att det storskaliga vädermönstret i verkligheten börjar avvika mer i norra Sverige jämfört med översikten än resten av landet (se längre ner).
- Brittiska öarna: Godkänt Strömningsmönstret över Europa var något mer nordligt skiftat än i översikten (se längre ner), vilket gav vissa regionala effekter. Förutom att det blev varmare än väntat i norra Skandinavien och Finland blev också norra Storbritannien något torrare än väntat, kanske lite varmare också. Men marginalerna är små. Överlag fick de brittiska öarna (inkluderar Irland) en normal till varm summering av sommaren med skiftningar såsom det var beskrivet i översiktens karta och text.
- Östeuropa, Balkan och Turkiet: Balkan inte godkänt, i övrigt rätt bra Ännu ett exempel där små skillnader i strömningsmönstret kan ge stor påverkan. En stor del av Balkan blev både torrare och varmare än väntat. Det passerade förstås en del skurområden också, men inte tillräckligt för att verifiera bra. Mycket av den varma avvikelsen kan tillskrivas rejäl värme i augusti, men tendensen fanns där redan tidigare under sommaren. Området kring Svarta havet, däribland norra Turkiet fick dock mer utslag på de regnskurar som kom där vilket det räcker för godkänt resultat.
- Mellanöstern Området blev något varmare än normalt, men på det stora hela så är avvikelserna inte så stora. Att det blir torrt i Mellanöstern ligger helt i linje med områdets klimatologi. Det regnar knappt under sommarmånaderna, med enstaka undantag. Skillnaderna mellan verklighet och översikt var relativt små och precis som för de brittiska öarna, vilket räcker för ett godkänt resultat.
Strömningsmönstret
Det totala strömningsmönstret för juni-augusti, det vill säga hur hög- och lågtryck som följer med olika luftmassor lägger sig i förhållande till varandra, väntades se ut ungefär som bilden nedan.
Resultatet är ganska likt. Det som framförallt skiljer är att högtrycket ofta blev ganska amplifierat, det vill säga att det fick en nordligare utsträckning.
Här syns skillnaden över norra Europa som gav ett stort genomslag i nordligaste Skandinavien som verifierade sämre. Eftersom det högtrycksbetonade vädret dominerade under perioden juni-juli och det var främst augusti som blev lågtrycksbetonad och ostadig över norra Europa, så blev medelvärdet högtrycksbetonat.
Slående likt 1999
Det finns slående likheter med våren och sommaren 1999, både på global och regional skala. Förr norra Europas del och däribland Sverige är den kyliga våren, värmen i juni och i synnerhet juli, samt det hastiga omslaget och sedan en ostadig augusti nästan läskigt överensstämmande. Även kopplingarna med tropikerna ser jämförbara ut mellan somrarna 1999 och 2021. Detta hänger troligen ihop med att strömningsmönstret över Europa är så pass likt som det är. Sommaren 1999 var en av de primära analogerna (jämförbara åren) som låg till grund för översikten. Anledningen till varför sommaren 2021 hade ett mer nordligt skiftat högtryck hittar jag ingen självklar förklaring till.
Hur gjordes verifikationen?
Verifikationen gjordes mellan vädertypen i översikten och den vädertyp som sedan utmärkte sig mest i verkligheten. Det innebär att färgerna symboliserar effekten av vädertypen, vilket förstärkts med text – både i själva bilden och i medföljande artikel. Färgerna i bilden syftar alltså inte nödvändigtvis till några avvikelsegrader från en normaltemperatur, utan snarare en avvägning mellan avvikelser och dominerande luftmassa. För regn används däremot avvikelser från normalvärden som verifikationsunderlag. Dels snittet för millimeter per dag och dels totalavvikelse för hela perioden samt månad för månad. Hänsyns tas till eventuella skillnader mellan olika perioder under säsongen som skulle kunna vara av betydelse för hur vädret upplevts. Enskilda extrema väderhändelser, såsom extremt höga temperaturer eller extrema regn som inträffar under vissa dagar kan ibland ha stor betydelse för medelvärdet. Denna typ av händelser går i princip inte att förutse i den här typen av översikter och ska därför inte få sätta allt för stor prägel på slutresultatet.
Verifikationsgrader:
- Godkänd: Översikt och verklighet måste stämma tillräckligt bra överens. Alla månader behöver inte följa det tänkta vädermönstret, men det som anges ska vara det som utmärker sig under en betydande del av tiden. Om skeenden anges i översikten och dessa stämmer till stor del, kan det väga upp. Att avgöra skeenden så pass långt i förväg är svårt och bedöms därför inte lika hårt.
- Delvis godkänd: Vissa inslag kan stämma ganska bra, såsom tänkta skeenden under åtminstone en del av perioden. Luftmassefördelning och temperaturavvikelser som pekar åt ”rätt håll” kan också väga upp. Dock blir vädret under en betydande del av tiden inte riktigt som översikten visar, vilket ger en helt annan upplevelse.
- Inte godkänd. Översikt och verklighet stämmer inte överens alls, eller att återkommande väderhändelser som är av stor betydelse för helhetsupplevelsen missas helt och hållet.