• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

SVT: s meteorolog Per Stenborg sammanfattar det svenska väderåret 2023 på en och en halv minut.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: SVT

”Väderåret 2023: Semesterbesvikelse?”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ett mycket varierat väderår har nu lagts till handlingarna, där sommarovädret Hans i augusti kanske var det mest anmärkningsvärda som hände.

Per Stenborg

meteorolog

Årets inleddes milt, följt av en sen sväng med vinter. Sedan slog det snabbt om till värme och en långvarig torka. Semesterveckorna blev för många en besvikelse, även om sommaren som helhet var relativt normal. Varmt i september, men sedan tog kalluften över, så även vintervädret.

Till vänster årets medeltemperatur jämfört med referensperioden 1991–2020 och till höger årets nederbördsmängd i procent jämfört med samma period. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Det sammanfattande årsvädret finns i en annan artikel, men läser du vidare här kommer en kort beskrivning av vad som hänt årstid för årstid och månad för månad:

Vintern: Länge milt, men vintervädret fick sin revansch i mars

Vintern var länge mild, och främst i januari även ostadig med mycket snö vid Norrlandskusten. Fortsatt milt i februari med flera stormtillfällen i norr. Så lite förvånande kanske att vintervädret tog över igen i mars, även i söder.

Januari: Snösmältning och mycket nederbörd gav en omfattande vårflod i söder. Lokalt var månaden rekordblöt i söder.

Februari: En mild vintermånad där det blåste upp rejält vid flera tillfällen, inte minst i samband med stormen Otto över Sydsverige.

Mars: Kallt och ganska normalt med nederbörd i norr. I söder varierad temperatur och många nya månadsrekord.

Våren: Torrt, efterhand även varmt

Övervägande torrt, och efter en till stora delar kall april bjöds vi på vår- och försommarvärme i maj, men med flera bakslag också. Från sydöstra Norrland och söderut blev det efterhand allt torrare i skog och mark.

April: Sammantaget en relativt normalvarm månad. Övervägande torrt och soligt också, bland annat över påsk. Omslag på slutet dock, delvis med snö.

Maj: Kylig start, sedan varmare följt av ett tillfälligt bakslag med snö i främst gränstrakterna av Hälsingland–Härjedalen–Dalarna innan en kraftig vårflod slog till i norra Norrland.

Sommaren: En besvikelse för många

Det blev en delvis rekordsolig inledning på sommaren, och med en långvarig torka som rådde från mitten av maj till mitten av juni. Sedan slog vädret om, och lokalt blev sommaren till slut rekordregnig, bland annat i Örebro (445 mm), Delsbo (401 mm) och Västerås (391 mm).

Juni: Kyla och snö inledde, men snabbt tog värmen över. Torkan var länge svår, men andra halvan bjöd på flera regnväder och gott om åska.

Juli: Till besvikelse för många sol- och värmtörstande semesterfirare en till stora delar sval och på många håll även regnig månad, lokalt med nya regnrekord.

Augusti: Gott om regn och skurar med lokala rekord som följd. Mycket beroende på ovädret Hans den 6–8 augusti.

Hösten: Tidig vinter

Sommaren dröjde sig kvar in i september, men sedan blev det efterhand allt kallare. Vinterkylan och snön gjorde tidig entré, i norr redan i oktober och i november slog det om även i söder. Kyla även i december, även om mildluften då gjorde sina försök främst i söder.

September: En delvis rekordvarm månad i söder, bland annat ett nytt svenskt septemberrekord. Tillfällig kyla i norr gav även lokala snörekord.

Oktober: En kall, torr och fin höstmånad i norr, medan det var nederbördsrikt, tidvis blåsigt och oväder som gällde i söder.

November: Inledningsvis milt, grått och tidvis regnigt i söder, men mot slutet tog vintern med snö och kyla över även där.

December: Mycket varierat, där kallt och stabilt väder dominerade i början medan slutet bjöd på passerande regn- och snöväder.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

VÄDERÅRET 2023 I SIFFROR

Varmast i Götaland: 30,2 grader i Norrköping, Östergötland den 25 juni

Varmast i Svealand: 31,1 grader i Östmark-Åsarna, Värmland den 15 juni

Varmast i södra Norrland: 29,4 grader i Torpshammar, Medelpad den 21 juni

Varmast i norra Norrland: 31,1 grader i Haparanda, Norrbotten och i Övertorneå, Norrbotten den 8 augusti

Kallast i Götaland: 23,6 minusgrader i Hagshult, Småland den 9 mars

Kallast i Svealand: 32,6 minusgrader i Särna, Dalarna den 6 december

Kallast i södra Norrland: 32,4 minusgrader i Ljusnedal, Härjedalen den 2 december

Kallast i norra Norrland: 38,2 minusgrader i Naimakka, Lappland den 7 januari

Störst dygnsnederbörd i Götaland: 83,6 mm i Ullared, Halland den 8 augusti

Störst dygnsnederbörd i Svealand: 116,0 mm i Töcksfors, Värmland den 26 augusti

Störst dygnsnederbörd i södra Norrland: 101,8 mm i Kölsillre, Medelpad den 30 juni

Störst dygnsnederbörd i norra Norrland: 73,7 Jokkmokk flygplats, Lappland den 19 september

Störst snödjupsökning på ett dygn i Götaland: 39 cm i Djursätra, Västergötland fram till morgonen den 10 mars

Störst snödjupsökning på ett dygn i Svealand: 34 cm i Storbron, Dalarna fram till morgonen den 25 april

Störst snödjupsökning på ett dygn i södra Norrland: 40 cm i Vallbo, Jämtland fram till morgonen den 29 november

Störst snödjupsökning på ett dygn i norra Norrland: 38 cm i Kittelfjäll, Lappland fram till morgonen den 18 mars och i Kiruna, Lappland fram till morgonen den 20 september

Störst snödjup i Götaland: 49 cm i Djursätra, Västergötland den 10 mars

Störst snödjup i Svealand: 116 cm i Storbron, Dalarna den 10 mars

Störst snödjup i södra Norrland: 138 cm i Almdalen, Jämtland den 18 mars

Störst snödjup i norra Norrland: 161 cm i Katterjåkk, Lappland den 3 april

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet