Väderchatt
Stefan Mattsson • Hej! Jag såg att Onni pratade om en röd himmel i morse. Tyvärr så fick jag ett telefonsamtal just då så jag missade det han sa.
Det jag undrar är om min far sa när han levde. Vi hade en stuga på en skärgårdsö tidigare och kommer ihåg att han sa att när himmelen var röd vid solnedgången så blir det blåsigt nästa dag. Finns det någon sanning i det, kommer själv inte ihåg om det stämde.
Hej Stefan! Kul fråga. Det korta svaret är att det inte stämmer, men visst det finns den typen av talesätt som uppstått med tiden. Mycket av det väder vi får rör sig in i omgångar västerifrån. Lågtryck som sveper in från Atlanten med regn och blåst. Och solen den går ju ner i väster. Så om vi har en vacker och röd solnedgång så har vi inte heller ostadigt väder att vänta till natten. Men när sen morgonen gryr så kanske nästa lågtryck från Atlanten närmat sig så pass mycket att vinden börjat tillta. Som sagt det stämmer inte riktigt, men man förstår att människor genom tiderna har sett mönster i vädret.
@Global nedkylning • Den senaste istiden kom snabbt, tydligen på grund av förändringar i Jordens rotation runt solen. En liten knick på axeln igen så kanske vi kan återgå till normala förhållanden, vad nu "normalt" egentligen betyder över årtusenden.
Ja, det är fascinerande hur små förändringar i jordens rörelser kan ha stora effekter på klimatet över långa tidsperioder. Jordens klimat påverkas av flera faktorer, inklusive förändringar i dess omloppsbana och axellutning, som du nämner. Dessa förändringar är en del av vad som kallas Milanković-cykler, som inkluderar:
Excentricitet: Variationer i jordens omloppsbana runt solen, från mer cirkulär till mer elliptisk, vilket påverkar mängden solenergi jorden får.
Axellutning: Förändringar i lutningen av jordens axel, vilket påverkar hur mycket solenergi olika delar av jorden får under olika årstider.
Precession: Vobblande rörelse av jordens axel, som påverkar tidpunkten för årstiderna.
Dessa cykler sker över tiotusentals till hundratusentals år och har bidragit till istider och varmare perioder i jordens historia.
mvh
Pererik
Niclas • Hej,
Kanske en väldigt konstig fråga, men tänkte i alla fall försöka.
Om dagen efter vintersolståndet här i Sverige skulle vara sommarsolståndet, skulle det då ändå bli kallt? Tänker eftersom mark och hav är nerkylda. Eller hur stor betydelse har solen på så kort sikt?
Fantastiskt att ni har en sån här chatt, där man kan ställa lite ”udda” frågor som man gått och funderat på.
Hej Niclas! Det är en intressant fråga, och det är alltid kul att fundera på sådana hypotetiska scenarier.
Om vi tänker oss att dagen efter vintersolståndet plötsligt skulle bli sommarsolståndet, skulle det innebära att solen står som högst på himlen och dagarna är som längst. Trots detta skulle det fortfarande vara kallt, åtminstone till en början. Anledningen är att mark och hav har en stor värmekapacitet och tar tid att värmas upp.
Solen har stor betydelse för temperaturen, men det tar tid för dess energi att påverka klimatet. Även om vi skulle få mer solljus direkt efter vintersolståndet, skulle marken och haven fortfarande vara kalla eftersom de har ackumulerat kyla under en längre period. Det är därför vi ofta upplever de kallaste månaderna efter vintersolståndet, trots att dagarna blir längre.
Så, även om solen skulle stå högre på himlen, skulle det ta tid innan vi märkte en betydande uppvärmning. Det är en fascinerande tankeexperiment, och jag är glad att du delade det!
mvh
Pererik
Puttrik • Södra Sverige nämns ofta här . Vilka städer gäller det egentligen ? . .
God jul till er alla
Hej Puttrik
"Södra Sverige" och "norra Sverige" är breda geografiska indelningar. "Södra Sverige" brukar oftast inkludera Götaland och ibland delar av Svealand, medan "norra Sverige" omfattar Norrland. Gränserna är inte exakta och kan variera beroende på sammanhang.
mvh
Pererik
Global nedkylning • Ibland funderar jag på vad som hade hänt ifall vi hade haft en global nedkylning i samma takt som uppvärmningen. Hade konsekvenserna av en sådan varit större eller hade den påverkat oss mindre än uppvärmningen?
Historiskt sett har ju kalla tider över i alla fall vårt land bidragit till överlag svåra tiden med skördar som slagit fel och utbredd svält, exempelvis blev klimatet sakta kallare under senmedeltiden i samband med digerdöden. Denna kalla period bidrog till att nordbor fick lämna kolonierna på både Island och Grönland.
Så vad tror ni?
Det är en intressant fråga! Det är inte bara själva uppvärmningen i sig som ger konsekvenser på vädret, utan även uppvärmningstakten. Klimatsystemet chockas kan man säga - och det vet man historiskt sett kan ha stor påverkan på relativt kort tid. Det är dock svårt att säga exakt vem som drabbas, av vad och på vilket sätt. Det är nog samma med global nedkylning även om utmaningarna i de olika scenarierna kan skilja sig en hel del.
Niklas • Det ev omslaget efter nyår är det kallt passerande lågtryck eller släpper högtrycket å rör sig västerut?
Det ser så ut fortfarande. Men vilket genomslag kalluften får är fortfarande osäkert. Södra Sverige lär hamna i gränsen mellan luftmassorna som det ser ut just nu.
Har du en fråga om väder eller klimat är du välkommen att ställa den här. Vi svarar i mån av tid.