Väderchatt
Statistik • Vilka är de top 10 varmaste åren i Sverige?
Och har 2024 chans att platsa bland dem?
Med en fjärdedel kvar av året är det lite för tidigt än att säga hur högt 2024 hamnar.
Här finns årsmedeltemperatur för Sverige från 1860 och framåt (extern länk): https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
Julen 1974 • Alltså för 50 år sedan var extremt mild. Med temperaturer runt 7-9 grader långt upp i Sverige. Vi pratar ju mycket om klimatförändringar. Men det var inte alltid tomten kunde åka släde för 50 år sen heller.
Hej Julen
Det stämmer att det har förekommit vädersvängningar tidigare, och att det ibland har varit milda vintrar även för 50 år sedan. Klimatförändringar handlar dock om långsiktiga trender snarare än enstaka väderhändelser. Det vi ser nu är att milda vintrar och extrema väderhändelser redan har blivit vanligare och mer intensiva, vilket är i linje med vad forskningen säger om klimatförändringarnas effekter.
Så även om tomten kanske hade problem med att använda släden vissa år för 50 år sedan, har dessa problem blivit mer frekventa nu. Det är viktigt att skilja på väder (kortsiktiga händelser) och klimat (långsiktiga trender) när vi diskuterar dessa frågor.
mvh
Pererik
@Global nedkylning • Den senaste istiden kom snabbt, tydligen på grund av förändringar i Jordens rotation runt solen. En liten knick på axeln igen så kanske vi kan återgå till normala förhållanden, vad nu "normalt" egentligen betyder över årtusenden.
Ja, det är fascinerande hur små förändringar i jordens rörelser kan ha stora effekter på klimatet över långa tidsperioder. Jordens klimat påverkas av flera faktorer, inklusive förändringar i dess omloppsbana och axellutning, som du nämner. Dessa förändringar är en del av vad som kallas Milanković-cykler, som inkluderar:
Excentricitet: Variationer i jordens omloppsbana runt solen, från mer cirkulär till mer elliptisk, vilket påverkar mängden solenergi jorden får.
Axellutning: Förändringar i lutningen av jordens axel, vilket påverkar hur mycket solenergi olika delar av jorden får under olika årstider.
Precession: Vobblande rörelse av jordens axel, som påverkar tidpunkten för årstiderna.
Dessa cykler sker över tiotusentals till hundratusentals år och har bidragit till istider och varmare perioder i jordens historia.
mvh
Pererik
Niclas • Hej,
Kanske en väldigt konstig fråga, men tänkte i alla fall försöka.
Om dagen efter vintersolståndet här i Sverige skulle vara sommarsolståndet, skulle det då ändå bli kallt? Tänker eftersom mark och hav är nerkylda. Eller hur stor betydelse har solen på så kort sikt?
Fantastiskt att ni har en sån här chatt, där man kan ställa lite ”udda” frågor som man gått och funderat på.
Hej Niclas! Det är en intressant fråga, och det är alltid kul att fundera på sådana hypotetiska scenarier.
Om vi tänker oss att dagen efter vintersolståndet plötsligt skulle bli sommarsolståndet, skulle det innebära att solen står som högst på himlen och dagarna är som längst. Trots detta skulle det fortfarande vara kallt, åtminstone till en början. Anledningen är att mark och hav har en stor värmekapacitet och tar tid att värmas upp.
Solen har stor betydelse för temperaturen, men det tar tid för dess energi att påverka klimatet. Även om vi skulle få mer solljus direkt efter vintersolståndet, skulle marken och haven fortfarande vara kalla eftersom de har ackumulerat kyla under en längre period. Det är därför vi ofta upplever de kallaste månaderna efter vintersolståndet, trots att dagarna blir längre.
Så, även om solen skulle stå högre på himlen, skulle det ta tid innan vi märkte en betydande uppvärmning. Det är en fascinerande tankeexperiment, och jag är glad att du delade det!
mvh
Pererik
Puttrik • Södra Sverige nämns ofta här . Vilka städer gäller det egentligen ? . .
God jul till er alla
Hej Puttrik
"Södra Sverige" och "norra Sverige" är breda geografiska indelningar. "Södra Sverige" brukar oftast inkludera Götaland och ibland delar av Svealand, medan "norra Sverige" omfattar Norrland. Gränserna är inte exakta och kan variera beroende på sammanhang.
mvh
Pererik
Global nedkylning • Ibland funderar jag på vad som hade hänt ifall vi hade haft en global nedkylning i samma takt som uppvärmningen. Hade konsekvenserna av en sådan varit större eller hade den påverkat oss mindre än uppvärmningen?
Historiskt sett har ju kalla tider över i alla fall vårt land bidragit till överlag svåra tiden med skördar som slagit fel och utbredd svält, exempelvis blev klimatet sakta kallare under senmedeltiden i samband med digerdöden. Denna kalla period bidrog till att nordbor fick lämna kolonierna på både Island och Grönland.
Så vad tror ni?
Det är en intressant fråga! Det är inte bara själva uppvärmningen i sig som ger konsekvenser på vädret, utan även uppvärmningstakten. Klimatsystemet chockas kan man säga - och det vet man historiskt sett kan ha stor påverkan på relativt kort tid. Det är dock svårt att säga exakt vem som drabbas, av vad och på vilket sätt. Det är nog samma med global nedkylning även om utmaningarna i de olika scenarierna kan skilja sig en hel del.
Niklas • Det ev omslaget efter nyår är det kallt passerande lågtryck eller släpper högtrycket å rör sig västerut?
Det ser så ut fortfarande. Men vilket genomslag kalluften får är fortfarande osäkert. Södra Sverige lär hamna i gränsen mellan luftmassorna som det ser ut just nu.
Har du en fråga om väder eller klimat är du välkommen att ställa den här. Vi svarar i mån av tid.