Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Åska Foto: SVT

Varför är åskan så kraftig ibland?

Uppdaterad
Publicerad

Stor elektrisk spänning!

Ett bymoln brukar vi också kalla åskmoln. Åska är blixt och muller och ett fenomen i atmosfären som kan ha positiva och negativa elektriska urladdningar.

 I ett åskmoln har vi jättemånga urladdningar inom molnet, mellan moln och färre urladdningar mellan moln och marken. Alla urladdningar registreras men det är bara urladdningar mellan moln och marken som presenteras .

Tema sommar

Varför finns elektrisk spänning och urladdning mellan t. ex moln och marken?

 Elektricitet separeras med hjälp av uppvindar som gör att vi får olika partiklar i molnen, t. ex vattendroppar, iskristaller, hagel, underkylda vattendroppar. De har olika laddningar.  

Molnet är positivt laddat i toppen och negativ i botten, eftersom i botten dominerar vattendroppar och i toppen iskristaller. Mellan moln och mark finns en stor  laddningsskillnad och naturen ”vill” neutralisera den. Därför träffar positiva joner negativa joner ca 50 meter över marken. Positiva urladdningar är mycket starkare än negativa urladdningar. Med en positiv urladdning neutraliseras ett positivt område i molnet eller i marken, där blixten startade och med en negativ urladdning neutraliseras ett negativt område.

Åskmoln bildas i en varm och fuktig luft dygnet och året runt, men oftast under sommaren. Beroende på uppkomst skiljer vi i princip på två typer av åskväder: värme- och frontåskväder.

Det finns olika blixtar beroende på utseende:

Linjeblixt är vanligast och ofta förgrenad. Kornblixt är blixt på stort avstånd och man hör inte mullret.

Kulblixt eller klotblixt förekommer nära blixtnedslag. Dessa två är mer ovanliga och det finns ingen enkel förklarning för hur dem uppstår.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema sommar

Mer i ämnet