– Något som jag tycker är viktigt är att se till den forskning som finns och det finns inte så väldigt mycket i nuläget. Men vi är ju absolut för att man se över det här och håller diskussionen vid liv, säger Cristel Brorsson, hallänningen som sitter som vice ordförande i Svenska fotbollförbundets anläggningskommitté. '
Läs också: Giftgummi på varannan fotbollsplan
Miljölarmen om gummisvinn och gifter från konstgräsplaner är inget som har gått Svenska fotbollförbundet förbi, men någon avrådan från att använda granulat av gummi är inte aktuellt från deras sida.
Handlingsplan för fler konstgräsplaner
Enligt en rapport hos Naturvårdsverket bedöms mellan 2 000 och 4 000 ton gummi årligen försvinna från Sveriges konstgräsplaner och misstanken finns att gummipartiklar åker med regn- och smältvatten ut i naturen och haven.
– Det är klart man tänker att det är mycket, men det går ju faktiskt att göra något åt de konstgräsplaner som finns i dag. Om man bara låter dagvattnet rinna rakt ut i avloppet är det klart att det åker med gummi, men det går ju faktiskt att åtgärda genom att ha filtrering i dagvattenbrunnarna, säger Cristel Brorsson.
För snart tio år sedan beslutade Svenska fotbollförbundet om en handlingsplan för konstgräsplaner, bland annat med målet att det skulle finnas minst en i varje kommun. Ökningen har sedan dess legat på ungefär hundra nya konstgräsplaner per år i Sverige.
Och det har enligt förbundet också lett till ett ökat idrottande. En konstgräsplan kan användas omkring tre gånger så många timmar per år som en naturgräsplan.
Bättre bollkontroll
På Asperos idrottsgymnasium i Halmstad är konstgräsplanerna det som används stora delar av läsåret.
– Utan konstgräs hade vi inte kunnat bedriva en så bra verksamhet som vi gör vintertid. Tidigare spelade man på grus och det hade säkert gått det bra också, men bollkontroll och teknik blir mycket bättre på konstgräs, säger Jimmy Karlsson, fotbollsinstruktör på Aspero idrottsgymnasium.
Vilken miljöpåverkan konstgräsgummit kan ha på miljön, tror han inte många spelare tänker på.
Halmiaspelaren Fatlum Juka är en av eleverna på skolan. Han har aldrig tänkt på vad gummikulorna han springer på är för något.
– Det enda tänker på är att allt man har med sig på kläderna när man kommer hem, säger han.
Kork och kokos
Även om Svenska fotbollförbund inte är berett att dra i nödbromsen, så pågår en aktiv diskussion om alternativa material för konstgräs, uppger Cristel Brorsson.
Man studerar på nära hålla ett pilotprojekt i Stenungssund där naturmaterialen kokos och kork används som fyllnadsmaterial i konstgräsmattan.
Kork är också något som nu diskuteras i Hylte kommun.
Och det får tummen upp från både miljömyndigheter och spelare.
– Spelarna är väldigt nöjda med det. Det är ungefär som att spela på naturgräs och man kan ha vanlig grässkor. Däremot kan det frysa, så det kan vara lite svårare, säger Cristel Brorsson.
Var tror du vi är om tio år i den här frågan?
– Jag tror att vi har andra material då, men jag tror vi kommer ha många fler konstgräsplaner.