Enligt Niklas Långström borde Husby och Sörheim var öppna för att de kan ha fel. Husby och Sörheim är de rättspsykiatrer som i sitt utlåtande hävdade att Anders Behring Breivik var otillräknelig när han begick terrordåden den 22 juli.
–De borde ha hållningen att ”det här är mycket svårt”, säger han .
Niklas Långström, som också är forskningsledare inom kriminalvården, har dock förståelse för att Husbys och Sörheims hamnat i det läge de gjort med tanke på att de blivit utsatta för hård press sedan de gav Anders Behring Breivik diagnosen ”paranoid schizofreni”.
–De hänvisar till att de har unik information om Breiviks reaktioner innan han visste något om hur världen reagerat på terrordåden.
–Nu säger de ungefär att ”vi har fortfarande rätt, sluta bråka med oss”.
Enligt Niklas Långström finns det alternativa diagnoser för Anders Behring Breivik. Personer med schizofrenisjukdom, vilket Breiviks har enligt Husbys och Sörheims diagnos, brukar vara mer kraftlösa och desorganiserade.
–De riskerar ofta att bli sittande overksamma och ha svårt att få ihop sina liv.
Breivik visar upp en annan bild. Han är kraftfull, välorganiserad och manipulativ för att på ett medvetet sätt uppnå ett visst mål.
Färgas av kulturen
Niklas Långström är dock noga med att påpeka att det är svårt att ge en diagnos. En person med psykossjukdom färgas också av den kultur, de normer och det samhälle han eller hon lever i.
–För hundra år sedan fanns det till exempel inga som sade att de var påverkade av radiovågor, något som är vanligt bland psykotiska personer idag.
–Psykiatri är inte en naturvetenskap. Den bygger på observationer och – framför allt – på den information som människor väljer att lämna om sin inre värld, säger Niklas Långström.
–Här har vi en person med en extrem agenda som begått ett osannolikt våldsdåd. Det är fel att då inte på ett fullödigt sätt pröva alternativa förklaringar.
En tänkbar alternativ diagnos för Breivik är, enligt Niklas Långström, personlighetsstörningar av narcissitisk och antisocial typ.
Aspergers syndrom
Långström lyfter också fram en annan möjlig diagnos, ”högfungerande autismspektrumstörning” eller Aspergers syndrom. Ordet ”högfungerande” syftar till att skilja ut personer med denna störning från dem med s.k. barndomsautism som kan ha svårare att klara sig själva.
Denna alternativa diagnos har även nämnts tidigare under rättegången mot Breivik.
Personer med denna ”högfungerande” störning kännetecknas ofta av specialintressen och en viss social fyrkantighet. De kan ha svårt att förstå varför andra tycker att de har fel. Men de har ofta arbete och familj.
Långström som berättar att han har flera duktiga kolleger med denna störning.
–De har med god begåvning lyckats kompensera att de har ganska många drag av Aspergers syndrom.
–De är väldigt specialistkunniga men lite fyrkantiga i sociala kontakter, de kanske pratar som professorer i filmer från femtiotalet. De kan komma till korta i komplicerade sociala situationer när saker till exempel antyds och inte sägs rakt ut, berättar Långström.
–I övrigt är de inte sällan lojala, ordningsamma och duktiga på siffror.
Försöker övertyga oss
Niklas Långström påpekar att Aspergers syndrom i sig inte ökar risken för kriminalitet men det förekommer att kriminella har Aspergers syndrom.
–När man har andra riskfaktorer, till exempel högerextremistiska influenser, kan motiven till brotten och deras utförande färgas av Aspergers.
–Vi frågar oss hur Breivik kan tro att vi tycker att det han gjort är OK. En genomsnittlig kriminell vet att de flesta inte gillar det han gör, säger Niklas Långström.
–Breivik försöker ju hela tiden att få oss andra övertygade. Tanken att han skulle kunna ha totalt fel finns inte på kartan. Han är så övertygad att han har rätt.
Den viktigaste frågan under rättegången är om Breivik var tillräknelig när han begick dåden den 22 juni i fjol. På den frågan är Niklas Långström benägen att svara ja.
–Personer med autismspektrumstörning bedöms sällan som otillräkneliga. För det behövs det en psykosdiagnos, säger Niklas Långstr