Hur väljer SVT ut vilka nyheter som ska rapporteras?

Sändningstid och utrymme är begränsat och därför pågår en ständig prioritering. Varje inslag och varje webbartikel kan inte heller täcka alla aspekter på en fråga, och därför är det viktigt att följa rapporteringen över tid. 

Dessutom tar olika program på SVT ofta upp olika perspektiv på samma ämne. Inte sällan gör Rapport ett reportage, Aktuellt en debatt och Morgonstudion ytterligare typ av rapportering kring en nyhet. På svt.se finns ännu fler vinklar och ofta även bakgrund och relaterade artiklar och videor.  

När det kommer till nyhetsvärdering finns inget facit. Men man brukar tala om fem principer som ofta styr vad som blir en nyhet:

1. Närheten. Närhet både i tid och rum är det första och största nyhetskriteriet. En händelse är sällan en nyhet om det hände för fem dagar sedan och många saker är ointressanta om de inte direkt berör läsare eller tittare. Detta gäller också ”kulturell”, ”religiös” eller ”politisk och ekonomisk” närhet. Ett delstatsval i USA blir därför en större nyhet hos oss i Sverige än ett likadant i Peru. 
2. Det oväntade och dramatiska. När något som ligger utanför det normala händer ökar chansen att det blir en nyhet.
3. Människorna. Det som händer ska i princip påverka människor för att det ska vara intressant och betraktas som en nyhet. 
4. Känslorna. Att spela på känslor kan vara nödvändigt när andra nyhetskriterier inte fungerar. 
5. Det udda, exotiska och roliga. Denna typ av händelser kan också bli nyheter ibland. Sådant som sker hela tiden och överallt blir sällan nyheter trots att det är hemskt. Ett exempel är trafikolyckor.

En händelse som vi bevakat tidigare kan också bli aktuell igen om det händer något nytt i den som är tillräckligt viktigt och intressant att vi tycker att den är värd att lyfta upp igen. 

För SVT har det också betydelse om vi har tillgång till bilder från en viss händelse. Saknas bilder kan det bli så att händelsen inte prioriteras lika högt.