Kajsa Ravin pekar framförallt på möjligheten för kulturskapare, till exempel en musikgrupp, att vara verksam i hela EU under samma regelverk. Hon påminner om Storbritannien som fick problem efter Brexit.

– Där ser vi att det finns en viss isolering som man nu försöker bryta hela tiden.

Nya pengar in

Ravin menar också att samarbetet inom EU har inneburit en internationalisering för kulturskaparna, inte minst genom EU:s finansieringsprogram Kreativa Europa.

2023 fick de svenska kulturverksamheter som deltagit i EU:s olika samarbetsprojekt mer än åtta miljoner euro av de totalt 39 miljoner euro som fanns i potten.

Tung byråkrati

Samtidigt förekommer viss kritik mot att man som sökande behöver ta sig igenom mycket byråkrati på vägen.

Kravet är att man ska vara minst tre verksamheter från olika länder som samverkar för att få ta del av pengarna. Men det har inte stoppat svenska kulturverksamheter från att söka EU-stöd.

– Vi ser att det är många fler som söker idag.

Letar sig utanför EU:s gränser

EU-medlemskapet har även inneburit Kultursveriges fönster mot resten av världen har blivit större, säger Kajsa Ravin.

– Samarbeten utanför Europa är också ett område som har växt.