I Svenska Akademiens 1700-talsstadgar fastslås bland annat att Akademien ska bestå av 18 ledamöter, att den ständiga sekreteraren bör uppehålla sig i Stockholm, och att man inte kan fatta beslut med mindre än sju ledamöter närvarande på sammankomsten.
Dessutom visar stadgarna att verksamheten i Börshuset nu närmar sig en kritisk punkt: Enligt Akademiens regler måste tolv ledamöter vara närvarande för att utse nya ledamöter, eller ordagrant:
”Ej må val af nya Ledamöter företagas, utan at til thet minsta Tolf Ledamöter tilstädes äro.”
Avhoppen kan få konsekvenser
Sedan tre ledamöter valt att lämna sitt arbete i dag: Peter Englund, Klas Östergren och Kjell Espmark och två som tidigare inte deltar i arbetet: Kerstin Ekman och Lotta Lotass, är det bara 13 ledamöter kvar.
Det innebär att Akademien förlorar förmågan att välja in nya ledamöter om ytterligare två ledamöter avgår, vilket riskerar institutionens framtid.
– Jag vill tro att Akademien kommer att överleva denna kris. Jag har aldrig trott att vi befann oss i någon svårare kris faktiskt, men jag har kommit att inse att det är värre än man kunde ana, säger Anders Olsson, ledamot i Svenska Akademien, till TT.
Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman berättade tidigare under dagen för SVT att krisen även kan påverka Akademiens främsta verksamhet: Nobelpriset i litteratur.
– Och det här skadar inte bara Svenska Akademien, utan i förlängningen även Nobelpriset i litteratur:
– Det är ju litteraturpriset som ger Akademien sitt anseende, och om priset tappar i betydelse gör även Akademien det, säger han.
Det här säger stadgarna
En ledamot väljs på livstid och kan inte avsäga sig sitt uppdrag.
Enligt paragraf tolv måste minst tolv ledamöter vara på plats för att en ny ledamot ska kunna väljas in eller uteslutas.
Det här är Svenska Akademien
Svenska Akademiens främsta uppgift är att utse Nobelpristagaren i litteratur, men delar även ut miljontals kronor i stipendier och priser varje år.
Valspråket för Svenska Akademien är ”snille och smak” och utöver sitt arbete med ordböcker och grammatik var Akademien vid sitt grundande tänkt att vara en sorts smakdomstol.
Svenska Akademien grundades 1786 av kung Gustaf III. Stadgarna, som nuvarande ständiga sekreteraren Sara Danius kallat Sakrosankta – orörbara – skrevs av Gustaf III.
Stadgarna fastslår bland annat att det ska vara 18 ledamöter och de skall sitta på livstid.
Svenska Akademien är skattebefriad och stora delar av ekonomin är okänd. Bland inkomstkällorna finns ägandet av fastigheter, försäljning av Svenska Akademiens ordlista och äganderätten till Post och Inrikes Tidningar.